Svensk teknik ska ge säkrare kärnvapenbesked

Runt om i världen finns ett nätverk av mätstationer för att upptäcka radioaktiva utsläpp från kärnvapensprängningar. Än så länge har ingen av stationerna kunnat uppmäta spår som kan ledas till Nordkoreas provsprängning i helgen.

Men det kan ta tid, menar Anders Ringbom, forskningschef på FOI, Totalförvarets forskningsinstitut.

– Det kan dröja dagar eller veckor. Man ska ha lite tur, att det blåser åt rätt håll på den koreanska halvön. Vi tror också att Nordkorea har lärt sig att innesluta provsprängningarna bättre, så att inga läckor sker från berget, säger Anders Ringbom.

– Vid provsprängningen 2013 såg vi radioaktiva ädelgaser efter två månader, vilket kan bero på att de öppnade upp utrymmen då, kanske för att göra egna prover. Men det är bara en teori, säger Anders Ringbom.

Nätverket av stationer för att mäta radioaktivitet i atmosfären finns på omkring 35 platser i världen. Fullt utbyggt ska det bestå av 40 stationer. De mäter förekomst av ädelgasen xenon, som bildas vid kärnvapenexplosioner.

Läs mer:

Att det är kärnvapen som provsprängdes i Nordkorea är man relativt säker på, utifrån de seismologiska mätningar som görs. Styrkan i laddningen bedöms ligga mellan 100 och 200 kiloton. För att avgöra om det handlar om en atombomb eller vätebomb kan mätningar av xenon ge ledtrådar.

– Det är svårt att tänka sig att de kan åstadkomma en så kraftig explosion utan att det är kärnvapen. För att veta om det är en vätebomb kan vi titta på kvoter mellan olika isotoper, som i vissa speciella fall skulle kunna skilja sig åt mellan fusionsbomber och fissionsbomber.

16 av dagens stationer består av det svenska systemet Sauna, utvecklad av FOI och tillverkade av Scienta Scientific i Uppsala. Nu är en prototyp färdig för tredje generationen av systemet Sauna, som ska göra analyser mer säkra.

– Dagens stationer samlar in luft under två perioder per dygn och analyserar. Sauna 3 tar fyra prov per dygn, och tar in mer luft för analys. Det gör att det blir mer känsliga mätningar, och det går att göra bättre lokalisering av var gasen kan komma ifrån. Vi använder meteorologiska modeller som går bakåt i tiden och ser varifrån det har blåst, säger Anders Ringbom.

Nätverket av övervakningsstationer drivs av CTBTO, som är genomförandeorganisation för provstoppsavtalet.