Svante Pääbo tilldelas Nobelpris i medicin

Svante Pääbo är direktor för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet i Leipzig. Mack Planck-sällskapet, som står bakom institutet, uttryckte sin glädje på Twitter över årets pristagare.

Ett jubel utbröt i salen när Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelkommittén för fysiologi eller medicin, läste upp Svante Pääbos namn.

”Genom banbrytande forskning åstadkom Svante Pääbo vad ingen trodde var möjligt: kartläggning av arvsmassan från neandertalare, en utdöd släkting till nu levande människor”, skriver Nobelförsamlingen i ett pressmeddelande.

Har skapat ett helt nytt forskningsfält

Thomas Perlmann gav först en kort nominering på svenska och läste därefter upp mer om Svante Pääbo på engelska.

Nobelförsamlingen lyfter bland annat fram Pääbos fynd gällande korsningar mellan Homo sapiens och våra utdöda släktingar efter migrationen från Afrika för omkring 70 000 år sedan.

”Genflödet från utdöda människoformer som lämnat spår hos nu levande människor utanför Afrika har visats ha fysiologisk betydelse, bland annat för människors försvar mot infektioner”, skriver man.

Enligt Nobelförsamlingen har Pääbos upptäckter skapat ett helt nytt forskningsfält – paleogenomik.

”Hans kartläggning av arvsmassa från utdöda neandertalare och denisova har gett oss helt nya förutsättningar för att förstå den genetiska grunden för vad som gör oss alla unikt mänskliga”, står det i pressmeddelandet.

Svante Pääbo själv trodde först nästan att det var ett skämt när han fick telefonsamtalet från Nobelkommittén i morse, berättar han för Dagens Nyheter.

– Jag hade egentligen inte väntat mig det. Jag visste för några år sedan att jag var föreslagen, men jag hade avskrivit det, säger Svante Pääbo till DN.

Ofta får flera forskare dela på priset, men att det nu tilldelas en enda forskare har att göra med att Pääbo i princip skapat hela forskningsfältet paleogenomik på egen hand, enligt Sten Linnarsson.

– Han har drivit upp hela fältet till vad det är – och dessutom gjort de stora upptäckterna inom fältet, även om andra har bidragit. Det är otvetydigt att han är centralfiguren.

Pääbo var även den som upptäckte människoformen som fick namnet Denisova. Vid utgrävningar i Denisovagrottan i Sibirien hittades ett litet fragment av den yttersta delen av ett lillfingerben, och ur det lyckades Pääbo extrahera dna för analys.

– Det visade sig vara en helt ny människoform som levt sida vid sida med neandertalarna, säger Sten Linnarsson.

Svante Pääbos pappa tilldelades Nobelpriset 1982

Även Svante Pääbos pappa, Sune Bergström, har fått Nobelpriset i fysiologi eller medicin, 1982.

2014 sommarpratade Svante Pääbo i P1. Där berättar han både om sin forskning och om sin familjehistoria.

Över 800 nomineringar till priset kom in från vetenskapssamhället i år. Beslutet fattades av de 50 ledamöterna som sitter i Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

”Det här är väldigt roligt”

När Nobelkommiténs sekreterare Thomas Perlmann pratade med Pääbo på telefon befann han sig i sin hemstad Leipzig.

– Han frågade om han fick berätta det för sin fru och jag sade att det var okej. Han var mycket glad över detta pris, säger Thomas Perlmann.

Svante Pääbos bror, Rurik Reenstierna, fick nyheten efter att ha varit ute på en promenad med hunden.

– Jag såg det alldeles nyss, jag blev väldigt glad och överraskad å familjens vägnar. Jag har följt hans forskning under många år, säger han till TT.

Har ett eventuellt Nobelpris varit uppe för diskussion när ni träffats?

– Nej, det skulle jag inte vilja påstå, tidigare kanske vi kunde skoja om det men inte på senare år. Det här är väldigt roligt.

I fjol delade forskarna David Julius och Ardem Patapoutian, båda verksamma i USA, på priset i fysiologi eller medicin. De belönades för sina upptäckter av receptorer på kroppens celler som gör att vi kan uppfatta temperatur och beröring.