Innovation
Superdräkten skyddar dykare i kalla vatten
MIT-forskare laddade en vanlig våtdräkt med ädelgas. Deras nya metod gjorde det möjligt för dykare att stanna tre gånger så länge i isiga vatten.
Att arbeta i kalla hav är farligt – och den tid som en dykare kan vara under ytan är begränsad. U.S. Navy vände sig till MIT för att få hjälp med att utveckla en dräkt som bland annat låter Navy SEAL-soldater stanna längre i isiga vatten.
Under det tvååriga samarbetet har professorerna Michael Strano och Jacopo Buongiorno besökt ett antal flottbaser och intervjuat marinkårens dykare. För att hitta en lösning tittade MIT-forskarna på de strategier som arktiska djur använder för att skydda sig. Antingen kan man bygga upp luftfickor i päls eller fjädrar – eller så kan man ha ett isolerande lager av späck. Professorernas lösning utgör en blandning av de två.
I en vanlig våtdräkt av neopren utgörs en majoritet av materialet av luft. Professorerna upptäckte att man kan minska värmeförlusten hos en standarddräkt genom att ladda neoprenet med en tung inert gas istället för luft. En dräkt som har behandlats i en autoklav fylld med xenon eller krypton håller värmen upp till tre gånger så länge. Det innebär att man går från att klara en timme i vatten som är under 10 grader Celsius, till tre timmar.
– Vi har slagit ett världsrekord för världens lägsta värmeledningsförmåga i ett plagg, säger Michael Strano till MIT News.
Efter en dag i tryckbehållaren varar behandlingen i 20 timmar, och den tiden kan förlängas genom att dräkten placeras i en sluten väska. Ädelgasen impregneras i materialet mycket snabbare än den förlust som sedan sker i vattnet. Tidigare har alternativen för de som exempelvis jobbar under isar varit en torrdräkt som förses med varmluft, eller en våtdräkt där man cirkulerar varmt vatten.
Läs mer: Superdykardräkten fixar allt
I båda fallen är dykaren väldigt utsatt, dels för revor – men även för komplikationer kring systemen som förser värmen. En reva i en gasfylld dräkt får inte alls samma konsekvens, och dykaren tvingas inte välja mellan risken för att frysa ihjäl eller dö av dykarsjuka efter en snabb uppstigning.
En annan bieffekt av upptäckten är möjligheten att utveckla mycket tunnare dykardräkter. Forskarna tror att man skulle kunna ta fram ett material som är häften så tjockt som dagens dräkter men ändå ge samma skydd. Nästa steg för forskarna är dock att utveckla en mer stabil version av xenon-fylld dräkt där gasen kapslas in av ett skyddande lager.
