Superdator konstaterar att tiden går framåt

Det tog 54 miljoner processortimmar, och en massa kluriga program, för att komma fram till svaret. Hemligheten bakom en av universums största gåtor ligger i kaonens osymmetriska sönderfall.

Kaonen är den elementarpartikel som ligger bakom fördelningen av materia och antimateria. När den sönderfaller sker det nästan alltid på ett visst sätt.

Men inte riktigt alltid; någon gång händer det att sönderfallet ser lite annorlunda ut. Och det är denna lilla avvikelse, som sker en gång på tio miljarder sönderfall, som under årmiljarderna sedan universums födelse har gjort att det nästan bara finns vanlig materia i världen.

IBMs superdator Blue Gene vid Argonne National Laboratory i USA har nu lagt ned sin tankemöda på att räkna ut hur stor effekten av denna pyttelilla avvikelse (CP, charge-parity violation) är.

För att komma fram till resultatet har datorn programmerats med teorin om hur kvarkar och gluoner (materiens minsta beståndsdelar) beter sig. Därefter har sannolikheten för kaonens sönderfall till kvarkar beräknats statistiskt (med montecarlo-metoden).