Strid om framtiden för tysk kolkraft

Den 24 november kallade den tyska näringsministern Sigmar Gabriel till sig cheferna för landets största energibolag, inklusive svenska Vattenfall. Kravet lyder: Minska utsläppen med 22 miljoner ton till 2020.

Om inte koldioxidutsläppen minskar kommer det miljömedvetna Tyskland att missa sitt mål om 40 procents lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990.

En ny klimatplan ska klubbas av regeringen i dag, onsdag. Målet är att vända utvecklingen och då är de nya kraven på energibolagen en central del.

Vattenfall, som vill sälja sin tyska brunkolsverksamhet, vill inte kommentera frågan, utan hänvisar till BDEW, energiföretagens tyska branschorganisation. Där säger presstalesmannen Frank Brachvogel att företagen stödjer klimatmålen och är öppna för samtal.

– Men vi accepterar inte att minska våra utsläpp utan diskussion om andra åtgärder, som att effektivisera uppvärmningen och att reformera elmarknaden.

Kritik kommer också från industrin som varnar för att tiotusentals jobb kan försvinna om fler kraftverk tvingas stänga och elpriserna stiger.

– Att stänga ner kraftverk skadar tysk industris konkurrenskraft utan att främja klimatet, säger Markus Kerber, ledare för det tyska industriförbundet BDI.

Hur koldioxidutsläppen ska minskas är bara en av utmaningarna för den stora energiomställning – Energiewende – som Tyskland är mitt uppe i. Omställningen innebär att kärnkraften ska avvecklas till 2022 samtidigt som den förnybara energin byggs ut kraftigt. Till 2050 ska den stå för 80 procent av elproduktionen.

Under första halvåret stod sol, vind och bioenergi för närmare 30 procent. Men när solen inte skiner och vinden inte blåser måste andra kraftslag rycka in. De senaste åren innebär det allt oftare kol. Framför allt för att den är billig.

– Konsekvensen blir att kraftslag med högre marginalkostnader som gas knuffas ut från marknaden, säger Christoph Podewils, kommunikationschef på den tankesmedjan Agora Energiewende.

All vind- och solenergi vänder upp och ner på energimarknaden: Priserna är rekordlåga och har gjort Tyskland till nettoexportör av el. Samtidigt är det allt fler tyskar som inte klarar av att betala sina elräkningar.

Sedan 2002 har elpriset fördubblats på grund av subventionerna för förnybar energi som betalas av elkonsumenterna genom en särkilt avgift som läggs på elräkningen. I dag betyder det ett påslag på nästan 60 öre per kilowattimme.

För att hejda elprisökningen bestämde man sig i augusti för att reglera utbyggnadstakten. Men eftersom staten ger ett garanterat pris på förnybar el under 20 år så kommer det ta tid innan dessa nya regler får genomslag.

Samtidigt krävs stora investeringar i kraftnätet för att det ska stå pall när kärnkraften släcks ner. Redan nu måste nätbolagen allt oftare gripa in för att stabilisera elnätet.

Utbyggnaden av näten dras dock med förseningar, inte minst på grund av protester från de som bor i närheten av de planerade kraftgatorna.

Protester riktas även mot nya vindkraftverk. Allt mer av utbyggnaden ska bland annat av det skälet ske till havs vilket blir både dyrare och tar längre tid än beräknat.

Trots alla problem är det inte ett alternativ att behålla kärnkraften.

– Energiewende är ett projekt som aldrig tidigare genomförts och det är naturligt att det blir en stor debatt om hur vi ska klara utmaningarna, säger Christoph Podewils.