Tekniknyheter
Stort takutrymme för ny solenergi
Produktionen av solel och solvärme på våra tak kan ge sammanlagt 20 terawattimmar energi om året – år 2050. Den slutsatsen drar forskare som räknat på potentialen i en ny studie.
Att det finns en potential att montera många fler elproducerande solceller och värmeproducerande solfångare på svenska tak är väl känt.
Men nu har forskare på CIT Energy Management, ett dotterbolag till stiftelsen Chalmers industriteknik, räknat på hur stor potentialen egentligen är. Uppdraget kommer från Energimyndigheten.
Det konsulterna kommer fram till i sin utredning är att 132 miljoner kvadratmeter takyta kan användas för solceller, och 82, 5 miljoner kvadratmeter för solfångare.
– Vi har inventerat alla takytor. Och då räknat bort ytor som lutar i norr, som har fel lutning, och vissa hinder som skorstenar, balkonger och annat, och sett att det finns en god utbyggnadspotential, säger Åsa Wahlström, affärsområdeschef på CIT Energy Management, och ansvarig för studien.
Hennes beräkningar visar att det går att komma upp i tio terawattimmar per år till år 2050 både när det gäller solel respektive solvärme.
Energiproduktionen skulle då motsvara cirka tio procent av den beräknade svenska elanvändningen 2050.
Tio procent solenergi är också det mål som branschorganisationen Svensk solenergi har - och anser realistiskt.
– Vi jämförde våra resultat med det målet och kom fram till att det är fullt möjlig. Deras målsättning är fullt rimlig, säger Åsa Wahlström.
– Då finns det ändå 25 procent möjlig takyta kvar i reserv i våra beräkningar. Men man använder ju tak till annat också, säger hon.
Solenergi-installationerna konkurrerar med den populära utbyggnaden av tak med gröna växter, och med takfönster och balkonger, som släpper in ljus i husen.
Dessutom konkurrerar solcellerna i sig med solfångarna när konsumenterna ska välja, uppger Wahlström.
En viktig insikt i studien är att de lämpliga takytorna oftast finns på småhus och villor, påpekar hon.
– Det är viktig information för Energimyndigheten som föreslår och utformar styrmedel.
Potentialen för att bygga ut solenergin i Sverige kan faktiskt vara något större än beräknat, eftersom konsultbolaget i sin modell inte tagit med p-hus, carportar och garage vars tak också kan användas – om de vätter åt rätt håll. Exempelvis i Tyskland används både garage och lador.
När det gäller att få ekonomi i omställningen till solenergi menar Jan-Olof Dalenbäck, professor i installationsteknik vid Chalmers, att statligt stöd fortfarande behövs på grund av det svenska låga elpriset.
Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!