Digitalisering
Stirlingmotorn får en framtid i solen
Stirlingmotorn har en framtid. Åtminstone enligt den amerikanska affärstidningen Fortune. Tidningen har utsett SES, Stirling Energy Systems, till ett av världens tjugofem mest hoppingivande avknoppningsföretag.
Alltsedan den skotske prästen Robert Stirling uppfann sin värmemotor för snart tvåhundra år sedan, har den lockat och gäckat tekniker och fiansiärer. Men nu kommer stirlingmotorn äntligen att få sin plats i solen, enligt Fortune. Högt över marken, i fokus på en tio meter stor spegel, ska den tuffa på och göra el av solvärme.
Prästen behöver nog kraften från ovan för att få igång sin svårstartade motor. Philips gjorde det första, stora startförsöket under andra världskriget. Den tysta motorn skulle driva generatorer till militärens radioapparater. Men freden och annan teknik kom.
Efter tjugo år dök ritningarna upp i Sverige. Den avgasfria motorn var perfekt för gruvfordon, tänkte man, och staten plockade fram någon miljard. Men annan teknik visade sig vara bättre.
Den tysta motorn, med sina stora värmeförluster, kunde kanske ge el och värme i husbilar, tänkte man på svenska United Stirling som tagit över patenten. Men oljekrisen kom och husbilarna stannade.
Då gick turen till Televerket och FMV. Resultatet blev två stycken stirlingmotordrivna generatorkärror. Undrar var de står parkerade?
Visserligen var motorn stor, dyr och komplicerad, men den var "perfekt"; kanske något för militären? Kockums monterade stirlingmotorn i sina ubåtar, och för första gången gjorde den succé. Storlek, kostnader och underhåll spelade ingen roll. Den tysta driften, de små utsläppen och den luftoberoende förbränningen betydde mer.
På sjuttiotalet såldes resten av ritningarna och rättigheterna, och flygplanstillverkaren Mc Donnell Douglas tänkte sig använda motorn i solkraftverk. Sedan har inget hörts, inte förrän nu då Fortune pekar ut den soldrivna stirlingmotorn som 2000-talets energitekniska framtidshopp.
Prästen behöver nog kraften från ovan för att få igång sin svårstartade motor. Philips gjorde det första, stora startförsöket under andra världskriget. Den tysta motorn skulle driva generatorer till militärens radioapparater. Men freden och annan teknik kom.
Efter tjugo år dök ritningarna upp i Sverige. Den avgasfria motorn var perfekt för gruvfordon, tänkte man, och staten plockade fram någon miljard. Men annan teknik visade sig vara bättre.
Den tysta motorn, med sina stora värmeförluster, kunde kanske ge el och värme i husbilar, tänkte man på svenska United Stirling som tagit över patenten. Men oljekrisen kom och husbilarna stannade.
Då gick turen till Televerket och FMV. Resultatet blev två stycken stirlingmotordrivna generatorkärror. Undrar var de står parkerade?
Visserligen var motorn stor, dyr och komplicerad, men den var "perfekt"; kanske något för militären? Kockums monterade stirlingmotorn i sina ubåtar, och för första gången gjorde den succé. Storlek, kostnader och underhåll spelade ingen roll. Den tysta driften, de små utsläppen och den luftoberoende förbränningen betydde mer.
På sjuttiotalet såldes resten av ritningarna och rättigheterna, och flygplanstillverkaren Mc Donnell Douglas tänkte sig använda motorn i solkraftverk. Sedan har inget hörts, inte förrän nu då Fortune pekar ut den soldrivna stirlingmotorn som 2000-talets energitekniska framtidshopp.
