Start för rymdjakten efter gravitationsvågor

Bara några veckor efter att de första gravitationsvågorna hittades startar testen av en rymdbaserad detektor av dessa vågor.

Instrumentet finns ombord på ESA:s satellit LISA Pathfinder som skickades upp 3 december 2015.

Det innehåller två 46 mm breda kuber av guld och platina som nu lossats från sina infästningar och svävar fritt 38 centimeter från varandra, skriver ESA i ett pressmeddelande.

Med hjälp av en laserbaserad interferometer kan deras avstånd mätas med en noggrannhet på hundra miljondelar av en millimeter. Det är den precision som krävs för att mäta effekten av en gravitationsvåg som träffar kuberna.

Men detektorn är bara en prototyp till eLISA som ska bli världens största mätinstrument. 2034 planerar nämligen ESA att sända upp tre satelliter med varsina mätkuber, separerade på ett avstånd på omkring fem miljoner km, vars positioner ska mätas med interferometrar. Förhoppningen är att de ska kunna detektera rörelser i mätkuberna när de träffas av gravitationsvågor.

I den test som nu påbörjats i LISA Pathfinder är det främst interferometerns mätnoggrannhet som ska undersökas tillsammans med den teknik som används för att se till att mätkuberna svävar fritt och inte kommer i kontakt med något annat.

De gravitationsvågor som kan, och nu har detekterats på jorden, är relativt högfrekventa. Men ute i rymden är det möjligt att även detektera lågfrekventa vågor från exempelvis supermassiva svarta hål som smälter ihop i centrum av stora galaxer, skriver ESA.