Innovation

Spruträdd? Då kan ”nålplåster” vara räddningen

Forskare vid University of North Carolina at Chapel Hill och Stanford University har utvecklat ett mikronålsplåster som löses upp i huden och som potentiellt kan användas vid vaccinering. Foto: University of North Carolina at Chapel Hill
Forskare vid University of North Carolina at Chapel Hill och Stanford University har utvecklat ett mikronålsplåster som löses upp i huden och som potentiellt kan användas vid vaccinering. Foto: University of North Carolina at Chapel Hill

I stället för en spruta: Ett ”mikronålsplåster” som löses upp i huden. I försök har det visat sig ge ett starkare immunsvar av vaccin än injicering med spruta.

Publicerad

Varför utveckla ett ”plåster” med mikronålar när det redan finns sprutor?

Spruträdsla är ganska vanligt. Det är en av orsakerna till att forskare tittar på andra sorters lösningar för att ge till exempel vaccin mot allt från influensa till covid-19. 

Ett mikronålsplåster kan också placeras direkt på huden, som är fullt av immunceller som vaccinet vill nå.

Mikronålarna på det lilla ”plåster” som forskare vid Stanford University och University of North Carolina at Chapel Hill har utvecklat når bara precis under huden, berättar Science Alert. Plåstret ska dessutom kunna lösas upp.

Finns det någon annan fördel med ett sådant plåster?

Ja, en av fördelarna ska vara att mikronålsplåstret är mindre invasivt än en spruta, och det ska inte heller göra ont. Det här kan öppna för självadministrering, alltså att vi själva tar vaccinet och inte behöver boka en tid på vårdcentralen för att få en spruta. 

I labbförsök på möss har det visat sig att plåstret har kunnat ge ett tio gånger starkare immunsvar än när vaccin injiceras med en spruta i armen. Det har också gett ett 50 gånger starkare och signifikant T-cells- och antigenspecifikt antikroppssvar.

Det här kan bidra till att minska vaccindoserna som ges, eftersom de ändå skulle vara effektiva. Men plåstren har ännu inte testats på människor och fler studier behövs.

Varför finns inte plåstret redan på marknaden? 

En av utmaningarna har varit att skala upp tekniken. Forskarna i den aktuella studien har utgått från en avancerad teknik för 3d-utskrift där man använder sig av ultraviolett ljus och en särskild vätska för att skapa plåstret, som är gjort av en polymer. 

Metoden gör det möjligt att konsekvent få plåster i samma storlek, med samma mått och samma avstånd mellan mikronålarna. Tillverkningen ska i och med detta ha blivit både enkel och snabb.

Vad händer nu?

En förhoppning är att mikronålsplåster ska öppna för snabbare utveckling av vaccin och att vaccin ska kunna ges i lägre doser. Men mer studier återstår.

Framöver ska forskarna bakom den aktuella studien bland annat titta på hur rna-vaccin, som till exempel Pfizer-Biontech och Moderna har utvecklat mot covid-19, skulle kunna utgå från mikronålsplåster. 

Studien ”Transdermal vaccination via 3D-printed microneedles induces potent humoral and cellular immunity” har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Pnas.