SOS Alarms världsunika projekt: Skickar hjärtstartare med drönare

Med start i juni ska drönarbolaget Everdrone börja flyga ut hjärtstartare i Göteborgsområdet. Det blir första gången i världen som drönare blir en fullt integrerad del av akutvården.

– Det är första gången i skarpt läge för oss, och någon liknande tjänst har inte lanserat någonstans i världen. Det är verkligen spännande och roligt, säger Everdrones vd Mats Sällström till Ny Teknik.

Projektet sker i samarbete med SOS Alarm och Hjärtstoppscentrum vid Karolinska Institutet som sedan 2015 har ett forskningsprojekt kopplat till akutleveranser med drönare.

Drönarna komma att tas i bruk den första juni och flyga till och med september. De är utplacerad i tre områden i Göteborg och Kungälv, och täcker en yta med totalt runt 80 000 invånare. Baserat på historiska data sker i snitt 2-3 larm om misstänkt hjärtstopp i området varje vecka.

Drönarna har som längst en flygsträcka på sex kilometer och en topphastighet på runt 60 kilometer i timmen. Under rätt omständigheter kan en drönare vara på plats bara några minuter efter att ett larm kommer in till larmcentralen. Snabbare än en ambulans skulle kunna rycka ut.

Just tiden är en avgörande faktor vid hjärtstillestånd. För varje minut som går minskar överlevnadschansen radikalt för den drabbade.

"Vid akuta situationer räknas varje sekund. Med hjälp av drönare kan vi flyga ut mediciner och utrustning snabbt och till mer otillgängliga platser, i väntan på att ambulansen ska komma fram", säger SOS Alarms vd Maria Khorsand i ett pressmeddelande.

Så fungerar en utryckning

När SOS Alarm får in ett samtal om ett misstänkt hjärtstopp aktiverar handläggaren ett så kallat medicinskt index i sina system. Om samtalet kommer från en plats inom Everdrones upptagningsområde går då automatiskt en larmsignal till drönarbolaget via radiokommunikationsnätet Rakel.

Notisen landar hos Everdrones pilot, baserad på Säve flygplats i norra Göteborg. Denne tar då kontakt med flygledningen och ber om tillstånd att lyfta. Om allt går enligt plan kan drönaren vara i luften inom en minut från att ett misstänkt hjärtstopp konstaterats.

Drönaren flyger sedan helt autonomt till platsen. Den ansvarige piloten sköter egentligen bara ett steg i leveransen.

– Det kan vara så att gps-koordinaterna vi fått visar vägen till en swimmingpool eller att någon ställt upp en byggcontainer. Den enda manuella inmatning piloten ska göra är att bestämma den exakta leveranspunkten, genom att titta genom kameran på drönaren, säger Mats Sällström.

Väl på plats hoovrar drönaren på cirka 30 meters höjd och vinschar sedan ned hjärtstartaren. Det anses säkrare och mer tillförlitligt än att landa. SOS Alarm får då en notis om att hjärtstartar han anlänt och kan meddela den som ringt in med larmet, och även finnas med på telefon för att ge instruktioner om hur den används.

Drönarna kommer endast att få vara i luften under tider då flygledartornet i Säve är bemannat, mellan klockan 8 och 22. Dessutom är de begränsade av vädret.

– Väder kommer alltid att vara en faktor för drönare och luftfart överhuvudtaget. Eftersom det här är ett unikt första projekt begränsar vi så klart när vi kan flyga. Vi flyger till exempel inte i regn eller vid en medelvind på över åtta meter per sekund. Vi räknar med att det innebär att vi kan flyga ungefär 70-80 procent av tiden, säger Mats Sällström.

Han hoppas att pilotprojektet kommer att leda till att drönare kan bli ett permanent inslag i akutsjukvården. Redan förs dialog med andra parter som är intresserade.

– Efter det här projektet kommer vi att utvärdera och bestämma hur vi går vidare, men det finns så klart en ambition att finnas på fler platser i Sverige och även utomlands, säger Mats Sällström.

(Texten är uppdaterad)