Innovation

Sniffaren spårar kärnvapenprover

”Vi har tjänat flera hundra kilo på att optimera detektorn”, säger Mattias Aldener, projektledare. Hela mätutrustningen ryms på två lastpallar. Foto: Christian Rhen
”Vi har tjänat flera hundra kilo på att optimera detektorn”, säger Mattias Aldener, projektledare. Hela mätutrustningen ryms på två lastpallar. Foto: Christian Rhen
Foto: Christian Rehn
Foto: Christian Rehn
”Vi har tjänat flera hundra kilo på att optimera detektorn”, säger Mattias Aldener, projektledare. Hela mätutrustningen ryms på två lastpallar. Foto: Christian Rehn
”Vi har tjänat flera hundra kilo på att optimera detektorn”, säger Mattias Aldener, projektledare. Hela mätutrustningen ryms på två lastpallar. Foto: Christian Rehn
Fyra specialtrimmade sensorer sitter bakom ett modulärt 480 kilo tungt blyskydd. Foto: Christian Rehn
Fyra specialtrimmade sensorer sitter bakom ett modulärt 480 kilo tungt blyskydd. Foto: Christian Rehn
Foto: Christian Rehn
Foto: Christian Rehn
Foto: Christian Rehn
Foto: Christian Rehn
Foto: Christian Rehn
Foto: Christian Rehn

FOI har skapat ett nytt instrument för att avslöja underjordiska kärnvapenprov. Det kan användas av framtida inspektörer för att samla bevis mot länder som bryter mot provstoppsavtalen.

Publicerad

FOI:s Sauna, Swedish Automatic Unit for Nobel gas Aquisition, spårade två av Nordkoreas tre provsprängningar genom små mängder xenon i atmosfären. Men mer avancerade underjordiska prov släpper ut för lite för att kunna spåras. Därför har FOI utvecklat utrustning som kan användas på plats.

– Vi har tagit teknik som vi kan, men gjorde den mindre, mer fältanpassad och mycket snabbare. Det var bara möjligt på grund av kunskapen från Sauna, säger Mattias Aldener, projektledare.

Beställningen kommer från CTBTO, Comprehensive Nuclear Test-Ban Treaty Organization, som driver ett världsomspännande nät med mätstationer, bland annat Sauna-utrustade.

Projektet med den nya sniffaren har tagit två år. Hela det portabla labbet ryms på två lastpallar. Det är till stor del automatiserat och kan hantera sex prover per dygn.

Vid en misstänkt provsprängningsplats samlas luft från till exempel borrhål i trycksatta kärl. De kopplas till mätapparaten som renar gaserna i flera steg och för koncentratet till fyra blyinkapslade detektorer. Volymerna är minimala. Koncentrationen av xenon i ett markprov kan vara mindre än en miljondel av koncentrationen av radon i en villakällare.

Snabbheten är avgörande. Under ett inspektionsuppdrag kan så få som 40 personer behöva söka av ett område på 1 000 kvadratkilometer. Att direkt få reda på om ett prov innehåller avslöjande spår av xenon, eller inte, innebär att inspektörerna kan koncentrera sig på rätt ställen.

– Vi har jobbat mycket med att förenkla programvaran. De som jobbar med det här kommer att vara trötta och ha långa dagar, säger Mattias Aldener.

Den nya Xenon-sniffaren ska nu till en stor övning i Jordanien, en simulation av en komplett inspektion efter en provsprängning. Anders Ringbom är en av dem som planerar övningen. FOI-personal finns också med som inspektörer och utvärderare.

Det provstoppsavtal som CTBTO vakar över har ännu inte trätt i kraft. Bland annat Indien och Pakistan har inte skrivit på, medan USA och Kina inte har ratificerat. Ändå har testerna nästan upphört. Sedan millennieskiftet är Nordkorea det enda land som vågat göra prover.

– Nätverket har en avskräckande effekt, även om inte alla skrivit på, säger Anders Ringbom.

Kända provplatser runtom i världen

Sedan 1945 har kärnvapenmakterna utfört mer än 2 000 kärnvapenprover. USA leder med 1 054 sprängningar, följt av Sovjetunionen med 715 och Frankrike med 210. De flesta provsprängningar skedde under jord.

  • USA: Yucca Flat, Nevada. 739 kärnvapenprover mellan 1951 och 1992. Slätten har hundratals kratrar efter underjordiska provsprängningar.
  • Kazakstan: Semipalatinsk var Sovjetunionens främsta testområde. 456 prover mellan 1949 och 1989. Plutonium och annat skyddsvärt material lämnades kvar på platsen.
  • Nordkorea: Mantapsan- berget. Tre underjordiska provsprängningar mellan 2006 och 2013.