Smart nät avgör nästa telekomfajt

– Racet om att vinna på marknaden för NFV-orkestrering borde avgöra de stora systemleverantörernas framtida roll, säger telekom-experten Bengt Nordström, vd på konsultföretaget Northstream.

Under veckan har det bubblat av nya produkter och löften inför framtiden på Mobile World Congress i Barcelona. Framtiden för nätoperatörer och systembyggare är den nya standarden NFV, Network Function Virtualization, som började införas förra året. Och orkestrering är en viktig del i den tekniska utvecklingen.

Tommy Ljunggren som tidigare jobbade på Telia som nätarkitekt förklarar:

– Dynamisk orkestrering som automatiskt tilldelar nättjänsterna ökad kapacitet är en avancerad funktion som aldrig funnits förut i telenäten. Om belastningen blir för hög i det regionala datacentret så startar NFV-orkestratorn en ny virtuell maskin i det lokala datacentret, helt styrt av automatiska rutiner, säger Tommy Ljunggren, numer chefarkitekt i Vimpelcom, en av världens största nätoperatörer.

Målet för operatörerna är att sänka kostnaderna med uppskattningsvis 20–30 procent. Och sparmöjligheterna är viktiga i kampen mellan systemutvecklarna.

– De kostnadsbesparingar som vi hört om från våra kunder gäller maskinvara, energibesparingar och driftkostnader, och varierar från 20 till 40 procent. De första resultaten visar att dessa besparingar är möjliga men vi kommer att ha mer exakta data inom två–tre år när många operatörer tagit tekniken i drift. Och NFV kan även ge nya inkomster, till exempel inom iot, säger Erwin van Rijssen, NFV-expert i Ericsson.

– Dynamisk orkestrering och automation är av central betydelse för att nå de ekonomiska fördelar vi väntar med NFV, säger Phil Tilley, marknadsansvarig för NFV-produkter i Nokia, till Ny Teknik.

Vad är då grundbultarna i den nya tekniken för telenäten? I NFV-världen placeras intelligent styrning och bearbetning av teletrafiken i regionala eller lokala datacenter. I datacentret finns en virtualiseringsplattform. Denna maskinvara används för databearbetning, lagring och nätverk. Ovanpå maskinvaran finns ett så kallat virtualiseringslager. Det kan utdela kapacitet för virtuell databearbetning, virtuell lagring och virtuell nätverkskommunikation. För varje teletjänst, som telefoni eller internettrafik, reserveras en eller flera virtuella maskiner.

Det är sedan orkestreringsprogramvaran som håller ordning på de virtuella maskinerna. Om trafikbelastningen blir alltför hög i en virtuell maskin så känner NFV-orkestratorn av detta och startar ytterligare en virtuell maskin. Därmed går det att öka kapacitetstilldelningen i datacentret för enskilda teletjänster beroende på trafikvolymen. Detta är dynamisk orkestrering i samma datacenter.

Läs mer:

NFV-orkestratorn håller dessutom reda på virtuella maskiner i flera datacenter. Om den totala trafikvolymen blir alltför hög i ett datacenter och prestanda för enskilda tjänster därmed kan påverkas, så kan NFV-orkestratorn starta en ny virtuell maskin i ett annat datacenter och flytta trafikvolymen dit. I detta fall är det dynamisk orkestrering för flera datacenter.

Operatörerna kan använda NFV-tekniken för alla sina nät och få stora samordningsfördelar, särskilt då för stora operatörer som har mobiltelefoni, fast telefoni, bredband och tv i olika nät.

Tommy Ljunggren på Vimpelcom gör bedömningen att de första tunga operatörerna i världen tar detta i drift om tre år. Innan dess kommer många att prova att låta lokala och regionala datacenter dela på trafikbelastningen.

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!