Miljö
”Silver i kläder fullständigt onödigt”
Det mesta av silverbehandlingen försvinner vid tvätt. Och de mängder som finns kvar har liten effekt på bakterier, enligt Kemikalieinspektionen.
Svenska företaget Polygiene levererar silverbehandling för textilier till många stora märken inom sport- och friluftskläder. Nu har man inlett ett nytt samarbete med trådtillverkaren Sinterama, där silverbehandlingen tillförs redan innan polyestertråden spinns av smälta, återvunna pet-flaskor.
Men silverbehandling i kläder är ifrågasatt. I två studier, från 2011 och 2015, har Kemikalieinspektionen testat ett 30-tal textilvaror som på olika sätt har behandlats för att motverka dålig lukt. Handläggaren Ulrike Frank säger att det enda sättet att verkligen kontrollera att en utlovad luktkontroll lever upp till löftena är studier med luktpaneler. Enligt henne gör inte företagen den typen av studier, åtminstone inte som har publicerats.
– Det är svårt att säga vilken antibakteriell hämning som krävs. Det finns en viss effekt på vissa bakterier, men om det räcker för att ta bort lukt går inte att säga, säger Ulrike Frank.
Slutsatsen i den första studien är att mellan 10 och 98 procent av silvret i plaggen försvinner efter tio tvättar. Fyra plagg från Polygiene undersöktes i studierna, och de klarade sig bättre än genomsnittet (se faktaruta).
I en uppföljande studie 2015 togs prover från samma plagg och testades för bakterietillväxt av två typer av bakterier. Efter tio tvättar hade 68 procent av alla plaggen inte kvar någon effekt alls. Polygienes plagg hade i tre fall av fyra respektive två av fyra kvar en antibakteriell effekt efter tio tvättar.
Läs mer:
Enligt Ulrike Frank finns inget skäl att använda silverbehandling i vanliga textilier.
– Det är fullständigt onödigt. Vi har bakterier överallt, och det finns ganska många bakterier vi behöver. Antibakteriell behandling kan behövas i miljöer som sjukhus, men då används desinfektionsmedel som är mer effektiva.
Den främsta invändningen mot silverbehandling av textilier är att det påverkar miljön negativt. Silvret som tvättas ur hamnar i vattnet eller i kretsloppet som återför mull och näringsämnen till åkermark.
Silverjoner är giftiga för vattenlevande organismer och kan på lång sikt även påverka mikrobiologin i jordbruksmark.
Läs mer:
De fyra senaste åren har silverhalten i slam från reningsverk legat kring 1,75 milligram silver per kilo torkat slam. Det är betydligt lägre jämfört med när foto- och filmindustrin släppte ut stora mängder silver. Men nivån är ändå för hög, enligt branschorganisationen Svenskt vatten.
– Vi ligger långt från risknivåerna. Men ser vi på effekterna i ett längre perspektiv, 500 år, måste vi ha ned nivåerna till åtminstone 1 milligram per kilo, säger Anders Finnson, miljöexpert på Svenskt vatten.
– Silverbehandlade kläder är en produkt som inte hör hemma i en cirkulär ekonomi.