Säpo raderade inte avlyssnade samtal

Digitala inspelningar från Säpos hemliga telefonavlyssning har sparats hos Säpo, trots att de skulle ha raderats.

Detsamma gäller uppteckningarna av de inspelade samtalen, exempelvis avskrifter och översättningar av samtalen.

Enligt lag ska dessa handlingar normalt förstöras genast efter att de granskats. Bara om de har betydelse för en pågående förundersökning eller i en rättegång eller kan förebygga brott får de bevaras, till dess att målet avgjorts.

Bristerna på Säpo avslöjas i Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens första årsberättelse. Den gäller för år 2008 och lämnades i onsdags in till justitieminister Beatrice Ask.

I hur många fall som Säpo ”missat” att radera inspelningar och förstöra de tillhörande dokumenten, är hemligstämplat.

–Det är en systematisk brist och jag anser att det är allvarligt. Men jag kan inte säga något om omfattningen, detaljerna är sekretessbelagda, säger Anders Eriksson, ordförande i nämnden.

Tillsynsmyndigheten uppmärksammade Säpo på problemen i januari i år.

- Vi såg väldigt allvarligt på detta och lämnade genast ärendet över till åklagare, säger Lars-Åke Johansson, chefsjurist på Säpo.

Per Lind, chefsåklagaren vid Riksenheten för polismål i Malmö, har därefter beslutat att inleda en förundersökning om tjänstefel.

– Vi är mitt uppe i arbetet med att utreda vad som skett, säger han till Ny Teknik.

Även Per Lind är förtegen kring detaljerna.

Han vill exempelvis inte uppge hur länge handlingar undlåtits att förstöras av Säpo, eller hur många anställda vid Säpo som eventuellt kan ha begått tjänstefel och som nu berörs av förundersökningen.

–Jag bedömer att det i så fall skulle försvåra utredningen, säger han.

Enligt Lars-Åke Johansson har nämndens kritik redan lett till skärpta rutiner under våren.

–Vi har skapat en tydligare kontroll.

Johansson tillbakavisar nämndens uppfattning att felhanteringen skett ”systematiskt”.

– Den bild jag har fått är att den bara skett vid några tillfällen, säger han.

Han uppger också att ansvaret för felhanteringen eventuellt också kan ligga på åklagarna, som beslutar när handlingarna ska förstöras.

Men Säkerhets- och integritetsnämnden är i sin rapport bara kritisk till Säpos roll.

Nämnden skriver i övrigt att deras inspektioner under 2008 visat att åklagarna brister när det gäller att dokumentera hur så kallad överskottsinformation från polisens hemliga avlyssning används.

Dessutom skiljer sig åklagarnas rutiner för hur telefonavlyssnade och buggade personer lagenligt underrättas om att de blivit avlyssnats.

Enligt Anders Eriksson har nämnden genom stickprov kontrollerat om de avlyssnade vederbörligen får veta att polisen övervakat dem.

–I de fall vi undersökt har alla fått kännedom om avlyssningen, konstaterar han