”Sänkt energiskatt kan ge fler datacenter”

– Om ett förslag att sänka deras energiskatt går igenom kan vi räkna med en ännu starkare tillväxt, säger Tomas Sokolnicki, investeringsrådgivare på Business Sweden.

När Facebook för fem år sedan meddelade att de tänkte bygga sitt första datacenter utanför USA i Luleå väcktes en rad förhoppningar om att regionens kyla skulle bidra till att skapa en ny och het svensk industrigren.

– I praktiken har klimatet ingen större betydelse, det som framför allt lockar företagen är att vi har en väl fungerande infrastruktur och massor av förnybar el till låga priser, säger Tomas Sokolnicki på Business Sweden.

Det som talar emot Sverige är den betydligt högre energiskatten jämfört med våra nordiska grannar. Här är den 19,4 eller 29,4 öre per kWh, beroende på var i landet verksamheten bedrivs. I Danmark är skatten ett halvt öre per kWh.

För ett företag som Facebook innebär det en årlig merkostnad på cirka 45 miljoner kronor för det 28 000 kvadratmeter stora datacenter de nu har i drift i Luleå. Summan kommer att fördubblas när en andra anläggning öppnar inom kort. Om det är den högre energiskatten som gör att de ännu inte har lämnat besked om de ska fullfölja sina ursprungliga planer att bygga ett tredje center vill de inte uttala sig om. En rimlig tanke är dock att de väntar på besked från regeringen angående ett förslag om att svenska datacenter ska klassificeras som basindustri. Skulle det även bli riksdagens beslut så skulle energiskatten automatiskt sänkas till dansk nivå.

– För företagen skulle det betyda minskade driftskostnader med upp till 40 procent. Det skulle dessutom skapa en ökad tydlighet om vilka villkor som gäller och därmed skulle Sverige bli ett mer intressant land att etablera den här typen av verksamhet i, säger Tomas Sokolnicki.

Ett annat hinder för branschens tillväxt är otydligheter kring EU:s datalagringsdirektiv. Så länge det inte är givet vilka regler som gäller tvekar inte minst amerikanska företag att flytta sina datacenter till Europa.

– Svenska politiker måste arbeta för att få till ett EU-direktiv som är framtidssäkert. Lyckas vi med det kommer branschen att kunna växa betydligt. Inte bara i norr utan i hela landet.

Hur stor är då potentialen? Frågan är given men svaret mer svävande. Att det kommer att byggas någonstans mellan 60 och 200 nya megadatacenter i Europa under de närmaste åren är en vanlig gissning. Att tillväxten kommer att vara stark är det få som betvivlar, det är snarare en absolut nödvändighet om prognosen att 50 procent av all världens företagsdata kommer att finnas i molnet.

– Det gör att företagen i branschen är väldigt optimistiska. En kartläggning som vi just nu håller på med visar att hälften av dem planerar att expandera sin verksamhet.

Att många regioner vill locka till sig dataföretagen är inte så konstigt. Enligt beräkningar från Boston Consulting Group genererar enbart Facebooks satsning i Luleå en ekonomisk nytta motsvarande 9 miljarder kronor. Dit hör bland annat 4 500 heltidsanställningar under tio år. Enligt samma beräkningar bidrog Facebook med 1,5 procent av den lokala regionens totala ekonomi.

– Det är inte bara stora dataföretag som söker sig hit. Även en rad olika underleverantörer gynnas av utvecklingen. Både under byggtiden och när anläggningarna är i drift, säger Tomas Sokolnick.

Även klassiska industriföretag är på väg hit. Ett exempel är BMW Group som i slutet av mars skrev kontrakt med Piteå-företaget Fortlax. Deras datacenter ska inte bara fungera som en jättehårddisk utan även som en superdator för komplexa databeräkningar.

– Vi har den kompetens som behövs för att klara dagens behov men om vi ska lyckas på lång sikt måste vi utveckla både utbildningen och forskningen inom området. Det är en sak att konfigurera en server, något helt annat att få 10 000 att samverka.

Piteå-företaget Fortlax vd Anders Berglund skrev i mars ett kontrakt med BMW om att ta hand om ett datacenter för biljätten, som också ska kunna göra avancerade databeräkningar.