Opinion
Samlade krafter kan skapa mer än Gripen E

LEDARE. ”Vilket blir nästa stora, gemensamma, svenska prestigeprojekt?”, undrar Ny Tekniks chefredaktör.
Ett flygplan på väg från Paris till Egypten störtar i Medelhavet. Flygtrafiken i Sverige stoppas när Luftfartsverkets radarsystem slås ut. Flera sabotage mot radiomaster upptäcks i trakterna kring Borås.
Det tar inte lång tid innan teorier om hotbilder tar fart, såväl i massmedier som i samtal hemma vid köksbordet. Finns det ett samband mellan flygradarn och attackerna mot masterna? Är det Ryssland som stresstestar svensk beredskap?
Och den tragiska flygolyckan blev genast politisk, till exempel skyndade båda presidentkandidaterna Clinton och Trump att slå fast att det är ett terrordåd, eftersom ingen vill framstå som naiv inför väljarna.
Den upptrissade stämningen visar den spänning och oro som finns omkring oss. Kanske är det därför ingen kritik hördes när Gripen E visades för mer än 500 högdjur och andra deltagare förra veckan.
Den nya tekniken på planet är imponerande. Flygvapenchefen Mats Helgesson lyfte särskilt fram integrationen av sensorer och den europeiska radarjaktroboten Meteor. Datorsystemet har beskrivits som stridsflygens motsvarighet till en smart mobil.
Läs mer:
Ny Tekniks reporter Monica Kleja rapporterar om flygsimulatorerna som gör att de verkliga testerna i luften kan minska med två tredjedelar.
Läs mer:
Spetstekniken i Gripen E kommer sannolikt att kunna användas i civila tillämpningar, kanske för att undvika flygkatastrofer som den över Medelhavet. Sedan 2014 har mer än 1 600 människor dött i flygolyckor med kommersiellt flyg.
Men de enorma summor som det nya stridsplanet kostar har tidigare debatterats intensivt. Nu är 60 plan beställda till en kostnad av minst 35,6 miljarder för utveckling och produktion. För avancerad och kostsam utveckling för ett litet land som Sverige, anser vissa.
Men industri, kapital, akademi och politik har kraftsamlat. Med en liknande gemensam beslutsamhet kan andra ”omöjliga” problem lösas: Omställningen av energisystemet. Cancerbehandlingar. Bostadsbristen. Fungerande tåginfrastruktur. Så vilket blir nästa stora, gemensamma, svenska prestigeprojekt?