Så ska han lösa gåtan om Estonia

Med hjälp av nya avancerade undervattenskameror vill Anders Jallai filma och inspektera skrovet på den förlista färjan Estonia i Östersjön.

– Det är 20 år sedan Estonias skrov filmades av dykare och bild tekniken har färbättrats enormt sedan dess, säger Anders Jallai, SAS-pilot som forskar i underra?ttelsehistoria och skrivit flera romaner.

– Med rätt belysning kan vi få fram högupplösta, tydliga sekvenser, säger han och bedömer att filmningen mestadels kan ske via fjärrstyrda undervattensrobotar, så kallade ROV:er.

Jallai har engagerats av SEA (Stiftelsen Estoniaoffren och anhöriga) för dykningar på Estonia, som planeras ske under sommaren 2014.

SEA, som har nära 400 medlemmar, sökte i förra veckan ett ettaårigt dyktillstaånd på Estonia hos Myndigheten för samhälsskydd och beredskap, MSB. Det senare efter ett beslut i styrelsen. Föreningen sa ja till en utvändig besiktning av vraket, som ligger på 80– 100 meters djup och bedöms ha en lutning på 110–120 grader.

– Det viktiga är att få till stånd en noggrann undersökning av hela vraket, vilket inte gjorts tidigare, säger Lennart Berglund, ordföran-de i SEA.

SEA pekar på att flera utredningar rekommenderar nya dykningar

med syfte att undersöka om skrovet har några skador som inte uppmärksammades av den internationella haveriutredningen.

Gravfrid är utlyst runt omkring vraket efter fartygskatastrofen i september 1994.

Anders Jallai säger att myndigheterna ofta häver dykförbud och gör undantag för forskare och andra experter. Främst vill man dokumentera hur skrovet ser ut nedanför vattenlinjen.

– Görs inte detta snart så kan det bli försent eftersom vraket sakta rostar sönder, säger han.

Estonia var ett så kallat roll-on- roll-off-fartyg med 989 personer ombord när hon gick under. Bara 137 räddades.