Så kartlägger drönaren svensk geologi

Luleå tekniska universitet har skaffat den nya drönaren. Förhoppningen är att den ska kunna hjälpa till att lösa mysteriet med hur malmkroppar bildas.

– Drönaren används i både forskning och utbildning och kan bland annat hjälpa oss att kartlägga den svenska berggrunden för att förstå hur berget och våra malmer har bildats, säger Joel Andersson, doktorand i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, i ett pressmeddelande.

Drönaren har fått namnet Hugin efter engelskans Highly Useful GeoInformation och är utrustad med en magnetometer som mäter de magnetiska egenskaperna i berggrunden. På en dryg halvtimme kan Hugin skanna av en yta som motsvarar ungefär 75 fotbollsplaner.

– Under flygningen fotograferar vi markytan med överlappande bilder, så kallad stereofotografering, vilket gör att vi kan bygga en terrängmodell i hög upplösning. I terrängmodellen kan vi sedan mäta egenskaper, göra volymberäkningar och se strukturriktningar i berggrunden – saker som kan vara avgörande för att förstå de tektoniska processer som påverkat just den berggrunden, säger Joel Andersson.

Jobbar vidare i vr-studio

Forskarna hoppas till exempel att data som Hugin samlar in ska kasta nytt ljus på hur Pärvieförkastningen bildades i trakten kring Kiruna och Kebnekaise. För gruvföretag skulle drönaren också kunna användas för att upptäcka sprickor i dagbrott.

Data som drönaren samlar in kan forskare och studenter sedan arbeta vidare med i en interaktiv miljö i Luleå tekniska universitets nya vr-studio.

– Vi vill att våra studenter ska lära sig moderna tekniker och att tolka och processa nya typer av data. Drönartekniken är på frammarsch och vi på Luleå tekniska universitet vill använda den som ett verktyg i både forskning och utbildning, säger Tobias Bauer, forskare i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, i pressmeddelandet.