Så kan kilogrammet banta

Sedan 1889 är den internationella definitionen av kilogrammet en platina-iridiumcylinder i ett valv i Sèrves utanför Paris. Det mytomspunna referenskilot har även 40 kopior som spridits över världen för att standardisera massa. En av dem är Rikskilogrammet hos SP, Sveriges Tekniska forskningsinstitut, i Borås. Haken är att de 41 referensvikterna inte håller samma vikt längre.

I en artikel i den vetenskapliga tidsskriften Metrologia beskriver forskare vid brittiska Newcastle University visat hur platina-iridumytor med tiden får beläggningar i form av kolväteföreningar. De har gjort mätningar med hjälp av så kallad röntgenfotoelektronspektroskopi, XPS, och bedömer att referenskilot i Paris är några tiotals mikrogram tyngre än när standarden för massa en gång slogs fast. Dessvärre har de 40 kopiorna inte förändrats i samma takt och kan därför skilja sig från varandra och från originalet, enligt forskarna.