Så här ska Riksbanken utveckla en svensk e-krona

Bakgrunden är att svenska folket i allt större utsträckning väljer bort kontanter som betalmedel.

– Om trenden fortsätter kan vi hamna på nivåer som ingen modern centralbank sett hittills. Det måste vi förhålla oss till, säger Gabriela Guibourg på Riksbanken.

Inför den andra rapport i e-kronaprojektet som släpptes på fredagen hade Riksbanken att välja på att skala upp eller skala ner projektet. Myndigheten har valt det första, och uppger att en eventuell e-krona har skapat stor internationell uppmärksamhet. Centralbanker i andra länder följer den svenska utvecklingen med stort intresse.

Riksbanken ska dra igång ett pilotprojekt under 2019, som förväntas pågå in i nästa decennium. Riksbanken har också en del juridiska oklarheter att bena ut. Utöver det var det ont om nyheter på den presskonferens som ägde rum efter att rapporten släppts.

Vilken eller vilka leverantörer som ska bistå Riksbanken i arbetet med piloten måste först upphandlas. Vilka tekniska lösningar som ska användas är inte klarlagt och Riksbanken vill i nuläget inte stänga några dörrar.

Förutom att Riksbanken för tillfället inte tänker gå vidare med en blockkedjelösning.

– I dag är vi tveksamma till det, vi tror inte att det finns den prestanda och effektivitet i de lösningarna som vi skulle behöva. Men vi säger inte definitivt nej på längre sikt, utan får se hur det går med utvecklingen. Men vi tror inte att det är där vi ska börja, säger Mats Wallinder på Riksbanken.

Inte klart vilken teknisk lösning Riksbanken väljer för e-krona

Pilotprojektet ska bestå av en e-kronaplattform, interna stödsystem, avvecklingssystem och gränssnitt, dels mot användaren och dels mot de externa system som får betalmarknaden att fungera i dag.

– Vi har inte kommit så långt i arbetet med vilka tekniska lösningar vi ska ha utan det blir nästa steg. Nu ska vi sätta oss ner och börja skriva krav för en sådan här pilot. Det skulle kunna tänkas vara så att vi vill utvärdera flera lösningar också, säger Mats Wallinder

En värdebaserad e-krona innebär ett digitalt betalmedel som laddats på ett kort, i en app eller andra typer av enheter, som exempelvis en smart klocka.

Riksbanken är också intresserat av att utforska om de kan utveckla en kontobaserad e-krona. Men det pilotprojekt som nu är aviserat kommer enbart att fokusera på en värdebaserad e-krona.

Skillnaderna mellan en värdebaserad och en kontobaserad e-krona är än så länge avgörande för Riksbanken. En kontobaserad e-krona – som skulle vara knuten till en enskild individ och sakna beloppsgräns – skulle klassas som inlåning hamnar den under en annan lagstiftning. Det innebär att Riksbanken i nuläget inte anser sig ha mandat att gå vidare med en kontobaserad lösning förrän juridiken hunnit ikapp, ett arbete som kommer att pågå parallellt med pilotprojektet under 2019.