Så fungerar de nya portokoderna som ersätter frimärket

Tre rader med fyra tecken i varje rad – totalt 12 bokstäver och siffror behöver avsändaren skriva på sin försändelse, på samma plats som frimärket brukar sitta. En kod för vanliga brev kostar 13 kronor, alltså en krona mer än ett frimärke. Enligt Postnord är det en felaktig uppfattning att digitala portolösningar är billigare att lansera jämfört med att trycka ett fysiskt frimärke.

– Vi har tittat på olika prismodeller men landade i att denna tjänst behöver bekosta sig själv. Den extra kronan som kunden betalar jämfört med priset på porto för ett 50 grams inrikesbrev går direkt till att betala för utvecklingen och vidareutveckling av tjänsten, säger Pernilla Näsbrandt, produktchef på Postnord, till Ny Teknik.

Danmarks lösning går inte att använda

En motsvarighet till portokoder har funnits hos Postnord i Danmark i flera år, men eftersom bolaget har olika sorteringsmaskiner på brevterminalerna i de två länderna så har det inte varit möjligt att använda den danska lösningen.

– Men vi har såklart kunnat snegla lite på deras lösning samt fått en bra uppfattning om marknadspotentialen för portokoder, tack vare insikter därifrån, säger Pernilla Näsbrandt.

Postnord har nyligen uppgraderat sitt centrala system för teckenigenkänning. Systemet kommer från Lockheed Martin och används till att automatiskt läsa och sortera adresserade brev som produceras i alla brevsorteringsmaskiner. Genom uppgraderingen ingår nu en maskininlärningskomponent i alla delar av systemet. Komponenten har det interna namnet Minerva och kan inte bara tolka adresser utan allt slags innehåll på respektive försändelse.

– Minerva har i det här fallet tränats att identifiera portokoder i respektive bild och när den hittar en kod som stämmer med formatet 4x3 tecken så klipper den ut koden och tolkar respektive tecken, säger Pernilla Näsbrandt.

Kan hantera upp till tre oläsliga tecken

Alla tecken som kan misstolkas för ett annat tecken har utelämnats. Det handlar till exempel om bokstaven O och siffran 0, och koden inkluderar även felkorrigering i form av ”Reed-Solomon error correction”, vilket innebär att systemet kan hantera upp till tre oläsliga tecken. Det räcker alltså med att nio av tolv tecken är korrekta och läsliga för att systemet ska släppa igenom en portokodsförsedd försändelse.

Systemet gör även andra kontroller av koden, såsom om den är såld eller inte såld, giltig eller ogiltig. Svaret skickas sedan tillbaka direkt till respektive sorteringsmaskin, och om koden inte godkänns så styrs försändelsen om till manuell kontroll. Allt detta sker i realtid, samtidigt som försändelserna sorteras. 

Portkoderna giltiga i tio dagar

Totalt finns omkring 20 miljoner tänkbara kombinationer i portokodssystemet, men trots det är giltigheten på portkoderna bara tio dagar.

– Jag tror inte man behöver en längre giltighetstid i detta fall. Jag arbetar med frimärken också och där erbjuder vi i stort sett obegränsad giltighetstid. Här har vi valt att göra precis tvärtom, vi tror att detta är något som man köper i vår app eller på webben när behovet uppstår. Jag ser framför mig att man redan har det färdigskrivna brevet i handen när man genomför köpet. Sedan är det bara att skriva koden på brevet och lägga det på lådan, säger Pernilla Näsbrandt.

När det gäller hur själva koderna genereras är hon mer hemlighetsfull:

– Portokoder genereras separat med hjälp av en specifik nyckel i en särskild applikation. Koderna krypteras samtidigt och laddas sedan upp i ett backendsystem som gör koderna tillgängliga för försäljning. Den specifika nyckel som används vid generering används sedan även av systemet under sorteringen för att avgöra om respektive portokod är giltig eller inte, säger Pernilla Näsbrandt.

Försändelser kan även skickas utomlands

Danmark, Norge och Schweiz är några av de andra länder som redan använder portokoder i olika former. Försändelser med svenska portokoder kan också skickas utomlands, men Postnord har ändå valt att inte inkludera portokoder för vissa typer av större brev som skickas utanför EU.

– Dokument, alltså vanliga platta brev, kan man skicka överallt. Däremot så är det lite knöligt att skicka varor i brev utanför EU eftersom man då också behöver elektronisk tullinformation i form av en streckkod som ska skrivas ut och fästas på brevet. Det blir ju lite motsägelsefullt att skriva en portokod för hand och sedan vara tvungen att skriva ut en streckkod som också behöver skannas in via ett av våra ombud vid inlämning. Därför har vi valt att inte sälja portokoder för denna typ av försändelser, säger hon.

Pernilla Näsbrandt betonar att det inte finns några planer på att avveckla frimärken, utan att portokoder ska ses som ett komplement som breddar Postnords kunderbjudande och som sänker tröskeln för folk att skicka fler brev. 

– Kombinationen av det digitala tillsammans med det fysiska brevet gör att portokoder känns helt rätt i tiden, inte minst efter ett år präglat av pandemi som inneburit ett ändrat beteende för många. Det finns så många olika sätt att kommunicera digitalt vilket har varit ovärderligt under detta år – men när man vill skicka en hälsning som berör är det handskrivna brevet ändå svårslaget, säger Pernilla Näsbrandt.