Innovation
Rymdsonden Cassini säger farväl – störtar mot Saturnus
Efter två årtionden i rymden börjar bränslet ta slut på Cassini. Men i stället för att riskera soppatorsk ska rymdsonden bjuda på en sista föreställning - då den likt en meteor brinner upp i Saturnus atmosfär.
I eftermiddag kommer trotjänaren Cassini sända sin sista signal. In i det sista kommer rymdsonden att försöka att rikta sin antenn i riktning mot Jorden, för att kunna skicka så mycket data som möjligt från åtta instrument till forskarna. Det handlar bland annat om att ta prover av Saturnus atmosfär.
På en höjd på omkring 1.500 kilometers höjd ovanför jätteplanetens moltäcke är det sedan över, när Cassini under dramatiska former förstörs.
Cassini sköts upp den 15 oktober 1997 från Jorden, och färdades i sju år innan den var framme vid Saturnus. Sedan dess har massor av nya upptäckter gjorts tack vare Cassini. Mest uppmärksamhet har studierna av planetens månar blivit. Bland annat hittades ett stort antal sjöar med flytande metan på månen Titan, och på månen Dione upptäckte Cassini syrejoner.
Grafik:
Läs mer: Cassini avslutar sitt rymduppdrag
Sverige har varit med på ett hörn, då Institutet för rymdfysik i Uppsala ansvarat för en Langmuirsond på Cassini. Langmuir beskrivs som en väderstation för elektriskt laddad gas, som ger information om bland annat temperatur och sammansättning hos atmosfären.
De senaste fem månaderna har Cassini roat sig med att flyga mellan Saturnus och dess ringar, och gett forskarna ny information som enligt rymdstyrelserna Nasa och ESA var för riskfyllt att samla in tidigare under uppdraget.
Orsaken till att den fullt fungerande sonden nu ska förstöras är enkel: bränslet börjar tryta, vilket gör att det så småningom skulle bli omöjligt för forskarna på Jorden att styra den. Då finns risken att Cassini kunna krascha på någon av månarna Titan eller Enceladus, som data från sonden visat kan vara beboliga. En sådan krock vill forskarna undvika, eftersom det skulle kunna kontaminera dem och förstöra framtida forskning.
