Risk för torraste sommaren på 100 år

I dagarna gick nio myndigheter, däribland Livsmedelsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ut med en uppmaning till kommunerna om att förbereda sig på ännu en sommar med vattenbrist. På sin hemsida beskriver MSB läget: ”Om det blir en liknande torrsommar som under 2016, riskerar vi att uppleva den allvarligaste vattenbristen som har registrerats under drygt 100 år”.

Förra årets sommar ledde låga grundvattennivåer till bevattningsförbud i delar av Sverige. På Öland fick vattenförsörjningen lösas med tankbilar och en extra ledning från fastlandet. Efter sommaren var förhoppningen att en snörik vinter skulle kunna fylla på i de svenska grundvattenmagasinen. Så blev det inte, i stället följde en vinter med lite nederbörd.

– Enligt mätningarna som vi gjorde i april ser det ut som om vi har ett mycket större område med risk för mycket låga grundvattennivåer under sommartiden, jämfört med förra året.

Det säger Nils Ohlanders, statsgeolog på SGU, Sveriges geologiska undersökning.

Läs mer:

Nivåerna i grundvattnet sjunker under sommaren, när växtsäsongen kommer igång och vädret är varmt. I år är utgångsläget sämre än normalt i flera områden i Sverige, och troligtvis kommer nivåerna sjunka ytterligare under de varmaste månaderna.

– Om man jämför med förra sommaren så ser det ut ungefär på samma sätt som i sydöstra Sverige, men nu även i Mälardalen och delar av Norrland, säger Nils Ohlanders.

I Sverige är ungefär hälften av vattnet som konsumeras via kommunen grundvatten. Av det är ungefär hälften så kallat konstgjort grundvatten, alltså ytvatten som letts ner i marken för att filtreras.

– Stockholm och Göteborg är försörjda av ytvatten. Tittar man sen på medelstora tätorter så försörjs de vanligtvis av grundvatten, berättar Bo Olofsson, professor i miljögeologi på KTH.

Ännu en sommar med lågt grundvatten kan innebära kostnader för kommunerna, som kan behöva se sig om efter nya vattentäkter. I Ölands fall pågår just nu arbetet med en anläggning för avsaltning av havsvatten, för en kostnad på 113 miljoner kronor. Ändå är det inte för kommunerna som problemen blir mest akuta.

– I det allmänna vattennätet har vi ekonomi och organisation för att klara det här. Sen kan man gå till den enskilda vattenförsörjningen. Det kan handla om upp till 50 personer, till exempel en förening som har en gemensam vattentäkt, där kan det bli problem, säger Bo Olofsson och ger ett exempel:

– Ta en jordbrukare där brunnen sinar. Det kan vara lokal katastrof. Eller för enskilda människor med egna brunnar.

Även om det skulle bli en regnig sommar kommer det inte att påverka grundvattnet i någon högre grad, eftersom växtligheten tar upp mycket av regnvattnet, och annat dunstar.

Vad krävs för att nå normala nivåer i grundvattnet?

– De har påverkats av två vintrar med låg nederbörd. Det är svårt att säga precis hur mycket vatten som krävs, men en vinters normal nederbörd skulle göra stor skillnad, säger Nils Ohlanders.

De senaste snöfattiga vintrarna går inte att peka ut som en konsekvens av klimatförändringar. Även tidigare, bland annat under 70-talet, har år med mycket låga vattennivåer förekommit. Däremot kommer framtidens grundvatten troligen att påverkas av ett ändrat klimat.

– Vi på SGU har gett ut en rapport som visar att det kommer bli lägre vattennivåer i de sydöstra delarna av landet i framtiden, säger Nils Ohlanders.

– Det krävs en annan planeringsnivå i samhället. Det viktiga är att man tar hand om de grundvattensresurser som finns, exempelvis stora grusåsar. Vi behöver ha med vattenskydd och vattenförbrukningspolitik på alla nivåer av beslutsfattande, säger han.

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!