Populärteknik

Relativitetsteorins paradoxer och motsägelser

Einstein fick fysikpriset 1921 i efterskott, men inte för relativitetsteorin utan för sin upptäckt av lagen för den fotoelektriska effekten. Foto: Kaianders Sempler
Einstein talar på Liseberg, Göteborg, 1923 efter att ha fått Nobelpriset i fysik i efterskott 1921.

KAIANDERS. Relativitetsteorin bröt med den klassiska fysiken och verkade leda till en rad motsägelser och paradoxer. Men faktum är att allt är fullständigt logiskt.

Publicerad

Hjärtligt välkomna, mina damer och herrar, till dagens spektakulära demonstration av paradoxala relativistiska effekter. Självaste professor Albert Einstein, relativitetsteorins skapare, kommer att leda det hela och visa hur hans omvälvande teorier leder till häpnadsväckande men inte desto mindre fullt logiska fenomen. För dagens försök har vi anlitat några extremt djärva och rutinerade piloter. De kommer att utföra en ovanligt farlig flygning av en typ som aldrig tidigare genomförts. Ja, hade det inte varit för att detta är ett rent tankeexperiment skulle denna flygning av säkerhetsskäl ha förbjudits av såväl myndigheterna som pilotfacket.

– Med ett specialtrimmat flygplan kommer de nämligen att i hög fart flyga rakt genom hangaren där vi står, vilken – som ni ser – har portarna öppna i båda ändarna. Farten kommer som sagt att vara mycket hög, i närheten av ljushastigheten. Själva kommer vi att tjänstgöra som oberoende observatörer här inne i hangaren. Som ni ser är flygplanet lika långt som hangaren, det får precis plats.

Prova Ny Teknik – 49 kr
för 1 månad


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här