Samhälle

Regeringen: Skatt för kärn- och vattenkraft sänks

Foto: Alamy
Foto: Alamy

Totalt presenterar regeringen förslag för 23,6 miljarder kronor, där den största satsningen är 10 miljarder till kommunerna. Samtidigt redovisas ett budgetunderskott och sämre sparande för kommunerna.

Publicerad

Finansiering och budgetförstärkning uppgår till 6,4 miljarder kronor, till exempel en kemikalieskatt, minskade utgifter på ensamkommande flyktingbarn och färre extratjänster och traineejobb än vad regeringen tidigare räknat med. Dessutom tillkommer en post ”övrigt” på 0,9 miljarder kronor.

Det innebär att inte alla förslagen i budgeten är finansierade, utan regeringen måste låna. De offentliga finanserna kommer att belastas med 16,3 miljarder kronor.

De stora förslagen i budgeten är redan kända. De största satsningarna är tio miljarder kronor till kommunerna samt 3,5 miljarder kronor till flyktingar och integration. Det senare inkluderar såväl ökade kostnader för Migrationsverket som förändringar som regeringen föreslår, bland annat för att snabba på nyanländas väg in på arbetsmarknaden.

Trots att kommunerna får tio miljarder kronor i höjda statsbidrag från 2017 så försämras kommunernas offentliga sparande. För 2017 väntas det finansiella sparandet bli minus 18 miljarder och 2018 minus 21 miljarder.

Läs mer:

”Kommunsektorn bedöms som helhet under prognosperioden uppnå ett resultat som är något sämre än vad som normalt anses vara i linje med god ekonomisk hushållning”, står det i finansplanen.

Polisen får, trots den senaste tidens intensiva debatt, bara 100 miljoner kronor extra nästa år. Därtill får Säpo 80 miljoner kronor. Däremot trappas anslaget upp så att det år 2020 är en dryg miljard högre än i dag. Polisen själv har äskat 3,9 miljarder kronor extra för åren 2017–2019.

En annan stor satsning som framför allt innebär pengar mot slutet av budgetperioden, och efter valet, är på miljö och klimat – den största i svensk historia, enligt statsministern. Nästa år handlar det om 1,8 miljarder kronor, varav 700 miljoner är en påfyllnad till kontot för supermiljöbilspremier och 500 miljoner till biståndssatsningar för ett uppfylla EU:s krav.

Regering föreslår att antalet yrkesvuxplatser mer än fördubblas nästa år, med 11 750 platser jämfört med de tidigare 10 000 platserna. Utökningen beräknas kosta nästan en miljard kronor. Den innebär att regeringens ”kunskapslyft” omfattar drygt 51 000 platser nästa år, som sedan växer till nästan 70 000 platser ett par år senare.

Som en följd av den blocköverskridande energiöverenskommelsen föreslås att den så kallade kärnkraftsskatten fasas ut i två lika stora steg, det första juli 2017 och det andra januari 2018. Vid det första tillfället sänks skattesatsen till 1 500 kronor per megawatt och månad.

Läs mer:

Fastighetsskatten för vattenkraft föreslås sänkas i fyra steg till en skattesats på 0,5 procent av taxeringsvärdet år 2020. Ett första steg från 2,8 procent till 2,2 procent tas fösta januari 2017.

Energiskatt på elektrisk kraft för hushåll och tjänstesektor höjs i två steg, år 2017 respektive 2019.

Drygt 900 miljoner kronor ska också satsas under fyra år, varav 400 miljoner är ett nytt tillskott, på jämställdhet (ny myndighet) och en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor. Satsningar för utbyggnad av bredband på landsbygden får 850 miljoner kronor de kommande fyra åren. Andra satsningar är höjt flerbarnstillägg och bostadstillägg för barnfamiljer. Besparingar blir det däremot på anslagen till extratjänster och traineejobb, som inte alls gett så många jobb som regeringen hoppats på. Här skrivs prognoserna ned så att 1,7 miljarder kronor sparas.

Regeringen drar även in pengar genom höjd inkomstskatt i och med att fler får betala statlig skatt. Det blir även höjd skatt på alkohol och bensin. Dessutom införs en skatt för banker.

Regeringen tillför också pengar till vissa sektorer redan i år, i den så kallade höständringsbudgeten. Bland annat kommer försvaret att få 450 miljoner kronor extra för att kunna fullfölja köpet av artillerisystemet Archer. Det har blivit dyrare än beräknat efter det att Norge hoppat av samarbetet.

Läs mer:

Biståndet ökas med 6,4 miljarder kronor i år, vilket är en justering för att flyktingmottagandet minskat kraftigt jämfört med vad regeringen tidigare trott. Vissa kostnader för asylmottagandet betalas ur biståndsbudgeten, och nu finns alltså "outnyttjade" pengar som kan återföras till att betala bistånd.

I och med att flyktingströmmen avtagit blir det också pengar ”över” på kontot för ersättningar och bostäder i asylmottagningen i år. Området Migration får 6,4 miljarder kronor mindre än vad regeringen planerade för före effekterna av den omlagda flyktingpolitiken var kända.

Sveriges EU-avgift, som kan variera en hel del mellan åren, blir 4,5 miljarder kronor högre i år än beräknat.

Totalt tillförs 5,9 miljarder kronor i årets ändringsbudget.