Pyttedatorn Raspberry Pi gör megasuccé

Varför söker allt färre elever till datautbildningen? Och hur ska vi vända utvecklingen? Eben Upton, ansvarig för dataingenjörsutbildningen vid universitetet i Cambridge var bekymrad.

Året var 2006 och få sökande var inte det enda problemet. Studenterna hade också allt sämre programmeringskunskaper.

När Eben Upton själv var ung ägnade han all ledig tid åt sin Amiga.

– På 1980-talet fanns en levande datorkultur. Men i dag är datorerna svårare att programmera och leka med. Jag insåg att det saknades en enkel plattform och bestämde mig för att skapa en.

Resultatet blev Raspberry Pi. En enkel dator som tål att slängas ner i skolväskan, inte dyrare än en skolbok. Den senaste modellen kostar 20 dollar, storsäljaren med fyra usb-utgångar, ethernet och 512 MB ramminne kostar 35 dollar.

– Förra månaden sålde vi 200 000. Jag frågar mig fortfarande vad vi ställt till med, säger Eben Upton.

Totalt har den icke-vinstdrivande organisationen med bas i brittiska Cambridge skeppat mer än fyra miljoner exemplar.

– Vi trodde att vi kanske skulle sälja 1 000 första året och 10 000 totalt.

De första köparna var framförallt entusiaster som gjort allt från att skickat upp sina Raspberrys med ballong för att ta bilder av jorden till att styra hembyggda robotar.

En sak som förvånar Eben Upton är att omkring hälften av de sålda datorerna sitter i kommersiella produkter.

– Jag har sett avancerad utrustning för telekom som styrs av en Raspberry Pi. Då handlar det inte om pris, utan om att vi har en stabil och pålitlig produkt.

Men att sprida datorn i skolan är fortfarande Raspberry Pi:s viktigaste mål, och hit går all vinst från försäljningen. Just nu är den mest brännande uppgiften att utbilda lärare.

Med start i höst har alla barn i Storbritannien programmering och datakunskap på schemat. Den nya läroplanen är fantastisk anser Eben Upton.

– Från att ha legat i botten så leder vi utvecklingen. De länder som inte satsar på att utbilda sina unga i teknik och programmering förlorar sin framtida konkurrensförmåga.

Att logiskt analysera problem, bryta ner dem och lösa dem ingenjörsmässigt är kunskaper som barnen har stor nytta av, anser han.

– Det gäller inte bara om du blir programmerare, utan också i många andra yrken.

Följ Ny Teknik på Facebook!