Professorer: Förvånande att Elforsk är så okritiskt om E-cat

Elforsk AB är de svenska elföretagens forsknings- och utvecklingsbolag. Därmed har Elforsk en tung roll och ett ansvar att bedriva den viktiga forskningen kring dagens och morgondagens energiförsörjning på ett sätt som är både ansvarsfullt och som vilar på god vetenskaplig grund och kritiskt tänkande.

På NyTekniks debattsida den 9/10 fastslår nu Magnus Olofsson, vd för Elforsk, att det är dags för Elforsk att gå vidare med forskning om s.k. Low Energy Nuclear Reactions (LENR), och detta till stor del på grund av de ”häpnadsväckande resultat” som i dagarna publicerats i en rapport skriven av forskare från bland annat Uppsala universitet. Vi finner det förvånande att man bara timmar efter att rapporten offentliggjorts, utan att invänta eller efterfråga mer kritiska kommentarer på det redovisade materialet, är beredda att sjösätta ett helt nytt forskningsområde.

Vi noterar att de nya mätningarna har genomförts i södra Schweiz och att finansieringen för rapporten kommer från Elforsk, samt att tre av författarna är pensionerade, tidigare anställda vid Uppsala universitet. Men så vitt vi vet har denna rapport i övrigt ingen koppling till Uppsala universitet, vare sig ekonomiskt eller verksamhetsmässigt.

Det kanske mest intressanta med E-Cat-affären, som nu har rullat i bloggar och medier sedan 2011, är kanske just att den fortfarande ”lever” och frågan varför någon fortfarande tror på den. Med jämna mellanrum testas nya varianter av E-Cater och kritiken mot tester av tidigare E-Cat-varianter tas aldrig tillvara och besvaras. Istället undersöks nu ännu en ny variant av ”energikatalysator” och ännu mer häpnadsväckande resultat presenteras.

Vi instämmer att det som rapporteras är häpnadsväckande. Men vi anser att det som förvånar är att rapportförfattarna och Elforsk är så okritiskt naiva att de sväljer något som skulle ställa hela kärnfysiken på huvudet; i ett gram ”bränsle”, bestående till huvuddelen av nickel, ska andelen av isotopen Ni-62 i ”bränslet” genom någon typ av kärnfysikaliska processer ha ökat från 4 procent till 99 procent. Och detta utan att någon strålning avges, vare sig under drift eller i den resulterande ”askan”. En lika spektakulär nukleär omvandling ska ha skett av en andel litium i bränslepulvret. Detta strider mot all den samlade kärnfysikaliska kunskapen insamlad under de senaste 100 åren. Men snarare än att skriva om läroböckerna tror vi att man först ordentligt måste undersöka om det inte finns andra, enklare förklaringar till detta.

För tydligen funderar Elforsk inte på allvar på om forskarna helt enkelt kan ha blivit lurade av en förslagen uppfinnare. De drastiska isotopanrikningar som ska ha åstadkommits under drift av denna E-Cat kan nämligen enkelt inhandlas från flera olika företag. Uppfinnaren Rossi har vad vi kan förstå av rapporten ju själv hanterat bränslet både vad gäller påfyllning och uttag.

Redan 2011 gjordes två mycket professionellt utförda bränsleanalyser vid Naturhistoriska riksmuseet. Resultatet av dessa visade då att det nickel som fanns i både ”bränsle” och ”aska” hade naturlig fördelning av nickelisotoper, det vill säga att ingen isotopförändring av nickel då kunde observeras. Den då påstådda reaktionsprodukten koppar förekom dessutom i separata flagor i ”askan”, inte uppblandad i nickelflagorna vilket borde ha varit fallet om nukleära omvandlingar skett. Därför kan man misstänka att Rossi inte drar sig för att förse de testande forskarna med manipulerat material. Utan en rigorös och dokumenterad kontroll kan man inte dra några som helst slutsatser vad gäller Ecatens funktion utifrån de bränsleanalyser som presenterats.

Stephan Pomp, Professor, Uppsala universitet

Göran Ericsson, Professor, Uppsala universitet

Peter Ekström, Universitetslektor emeritus, Lunds Universitet

Ane Håkansson, Professor, Uppsala universitet