Politiska flaskhalsar höjer priset

Tanken är att sydsvenskarna ska konkurrera med danska förbrukare om den begärliga elen.

I teorin ska stigande elpriser leda fram till nya produktionsanläggningar, förhoppningsvis miljövänliga sådana.

Men i det här fallet beror elbristen i söder, i elområde 4, inte på liten elproduktion, utan på för låg överföringskapacitet.

En ny länk ska därför byggas efter många års planering. Sydvästlänken har just fått klartecken och ska vara helt klar 2018.

Därefter är det meningen att de sydsvenska elpriserna ska återgå till nordsvensk och lite lägre nivå. I mellantiden är det någon som skär guld med täljkniv på grund av den söliga utbyggnaden av kraftnätet. Och ett par miljoner svenskar betalar överpris för elen.

Det var ju ändå tolv år sedan som stängningen av Barsebäck inleddes och el­försörjningen av södra Sverige därmed fick problem.

Under den tiden borde det nord-sydliga kraftnätet ha byggts ut, särskilt som kärnkraftverken dragits med lång-variga störningar.

Men frågan är också om det blir så mycket lägre priser efter 2018.

Beslutet att införa elområden kom efter påtryckningar från Danmark, som vill sälja el till sydsvenska förbrukare.

Framöver kommer säkert samma krav att riktas från el­leverantörer på kontinenten. Om de höga kontinentala elpriserna då smittar av sig på Sverige är omöjligt att spå i dag.

Men helt klart är att elkonsumenter, både privatpersoner och företag, tjänar på stabila elpriser och såväl framförhållning som långsiktighet i politiska beslut.

Det ständiga hattandet ger en osäkerhet som varken gagnar nya investeringar, miljö eller elkonsumenter.