Polisen utesluter inte sms-efterlysning

Ljudet av sms-meddelandet som dök upp på telefonen lät lite som en siren. Det var inte bara New York-bor som fick det, utan även sådana som befann sig i staden tillfälligt, inklusive svenska medborgare. Amerikansk polis lät hälsa att de jagade en misstänkt terrorist: ”EFTERLYSNING: Ahmad Khan Rahami, 28 år och man. Se media för bilder. Ring 911 om du sett honom.”

Meddelandet gick ut via larmsystemet Wireless Emergency Alert system. Det kan ha varit första gången amerikansk polis använde det för att mobilisera allmänheten i jakten på en gärningsman. Det är åtminstone det mest uppmärksammade fallet så här långt.

Och det är inte omöjligt att samma metod kan komma att tillämpas även i Sverige.

– Om du frågar mig vilka resurser vi vill ha så svarar jag att vi vill ha alla resurser såklart. Det där är inget vi gör i nuläget, men det utesluter inte att vi använder metoden i framtiden, säger Stephan Ray, pressekreterare hos Polisen.

Sedan ett drygt år har bland andra Polisen, länsstyrelser och kommuner möjlighet att larma medborgare via sms. Det sker med Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA), en tjänst som SOS Alarm driver och som Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap ansvarar för. VMA brukar i folkmun kallas ”Hesa Fredrik” på grund av den larmsignal som testas ett par gånger om året. Vid skarpt läge har den historiskt varit – och är fortfarande – en uppmaning till allmänheten att slå på radion eller tv:n för mer information. Men i takt med att yngre generationer i större utsträckning inhämtar sin information via mobiltelefoner är det troligt att sms-larm kommer att bli ett allt mer betydelsefullt komplement.

Första gången sms-larmet testades innan det officiellt togs i bruk var vid storbranden i Västmanland 2014. Senast det användes var när en eldsvåda bröt ut i en byggnad som tillhör Kungliga konsthögskolan i Stockholm, i veckan.

Fredrik Sjöberg som är krisberedskapssamordnare på SOS Alarm förklarar hur det kan gå till och tar ett aktuellt exempel: en brand på en sopstation i Vaggeryd häromveckan. Han berättar att ett sms skickades ut till 9470 mobilabonnenter: ”Viktigt Meddelande till Allmänheten i Vaggeryd i Jönköpings län. Det brinner i en återvinningsanläggning öster om Vaggeryd med kraftig rökutveckling som följd. Räddningsledaren uppmanar alla som upplever obehag av röken att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information, lyssna på Sveriges Radio P4”.

För att initiera ett VMA finns ett särskilt nummer till SOS Alarm. Krisberedskapssamordnaren tar emot samtalet och kopplar samtidigt in Sveriges Radios sändningsledning till ett trepartssamtal. När alla är överens om vad meddelandet ska innehålla tar samordnaren vid. För återkommande larm – som till exempel otjänligt vatten eller giftig rök – finns särskilda mallar för att spara dyrbar tid. Samordnaren startar upp systemet och markerar ett område på en karta: de mobilabonnenter som har sin adress inom den zonen kan få ett sms.

– Det tar runt fem till tio minuter från det att telefonsamtalet kommer till det att meddelandet nått fram. Det hänger på hur snabbt vi kan bestämma vad meddelandet ska innehålla och hur snabbt vi kan ringa in vilket område det gäller. Sedan kan vi förstås inte påverka mobiloperatörernas nät. Finns det många basstationer i området kan det naturligtvis gå snabbare, säger Fredrik Sjöberg.

Systemet har sina begränsningar: enligt lagen om elektronisk kommunikation är det inte tillåtet att positionsbestämma en mobiltelefon, åtminstone inte utan samtycke från ägaren till mobilen. Det innebär att den som svävar i fara inte får information via sms om den inte samtidigt bor i det område där olyckan eller katastrofen inträffar.

– Vi har tekniken för att skicka sms till mobiler som är i ett visst område, men nuvarande lagstiftning tillåter inte det, säger Fredrik Sjöberg.

Den lagstiftningen ses för tillfället över. Däremot finns inget vare sig tekniskt eller juridiskt som hindrar att Polisen skickar efterlysningar av misstänkta gärningsmän via VMA-sms, även om det hittills aldrig inträffat.

– Jag skulle i väldigt generella termer hänvisa till paragraf 2 och 8 i polislagen som säger att åtgärder alltid ska vara "behövliga och proportionerliga". Och motsvarande gäller i polisdatalagen. Det finns inget särskilt förbud, säger Sara Markstedt, jurist på Polismyndigheten.

Och Stephan Ray, pressekreterare hos Polisen, är naturligtvis medveten om den metod som nu använts i USA.

– Det finns lagrum för oss att göra så. Hittills har det inte bedömts nödvändigt med tanke på hur snabba medierna är med att få ut samma information, men det utesluter inte att vi använder metoden i framtiden. Vi har givetvis en omvärldsbevakning, men det som hände i USA är ju väldigt nytt även för amerikanerna.