Pengar saknas till världens kraftfullaste neutronkanon

Sverige och Danmark står som värdar för forskningsanläggningen ESS och axlar också merparten av de 14 miljarder kronor bygget kommer att kosta. Tillsammans med Norge ska Sverige och Danmark stå för hälften av kostnaden.

Men i början av oktober meddelande Frankrike också att landet går in som delfinansiär i projektet. Hur stor del som fransoserna ska bidra med förhandlas det fortfarande om.

- Frankrike tittar på att bidra med nio procent av kostnaderna in natura, men värdländerna vill också gärna ha ett bidrag i kontanter och ber om tolv procent, säger Allen Weeks, kommunikationschef på ESS.

Före detta folkpartiledaren Lars Leijonborg har utsetts till regeringens chefsförhandlare i ESS-projektet. Han tycker att det finns ett starkt engagemang för ESS i Europa.

- Men från det att vi kom överens till nu inträffade en djup ekonomisk kris i Europa. Och när det verkligen kommer till kronor och euro är alla intresserade av att värdländerna betalar så mycket som möjligt, säger han.

Det har lett till att Sveriges och Danmarks planer för finansieringen ännu inte har gått i lås. Storbritannien och Holland är länder som värdländerna har räknat med, men som dröjer med besked.

- Finland är ett annat land som jag personligen har lagt ner ett stort engagemang i att få med, men de har hittills valt att stå utanför, säger Lars Leijonborg.

Det finns dock en bredare grupp länder som står bakom ESS-projektet. 17 länder är representerade i styrgruppen, som driver projektet framåt. Men för att delta i styrgruppen krävs inget ekonomiskt åtagande.

Inom ESS-projektet är ambitionen att ha löften om finansiering för 80–85 procent av investeringskostnaden innan spaden sätts i jorden till sommaren nästa år.

Finns det risk att bygget av ESS blir uppskjutet eller inställt?

- Om det inte fanns någon risk skulle inte jag ha blivit utsedd. Men jag är optimist, säger Lars Leijonborg.