Övriga nyheter
Odlad sjöpung ger biogas
Ett slemmigt sjödjur kan rötas till biogas samtidigt som havet befrias från kväve och fosfor. I ett treårigt försök ska storskalig odling av sjöpung testas på västkusten.
Publicerad
Precis som musslor lever sjöpung av plankton och bakterier som de filtrerar ur havsvattnet. Därmed suger de också upp stora mängder kväve och fosfor. Men till skillnad från musslornas hårda skal har sjöpung ett mjukt hölje av ett cellulosaliknande material som kan rötas till biogas.
Lysekilsbaserade Marin Biogas har tidigare testat att röta mindre mängder. Nu startar företaget det första storskaliga försöket. Det med hjälp av 23 miljoner kronor i bidrag och lån från Energimyndigheten och EU.
– Målet är att demonstrera att konceptet fungerar, säger Olle Stenberg, vd för Marin Biogas.
Odling och skörd sköts av musselodlaren Scanfjord i Mollösund. Sjöpungarna växer på samma sätt som musslor på odlingsband som hänger under flytande tunnor. De kan också tas upp med samma båtar som används för musslor.
Efter skörd, avvattning och malning fraktas biomassan för rötning till biogas hos Falkenbergs biogas där elbolaget Eon är största ägare. Eon är också en av deltagarna i det treåriga projektet.
Rötresterna ska sedan användas som gödsel.
– På så sätt får vi ett helt kretslopp, säger Olle Stenberg.
En utmaning är att få ekonomin att gå ihop. Enligt Olle Stenberg måste odlingen skalas upp rejält för att bli lönsam med dagens priser på fordonsgas.
– Kalkylen ser ljusare ut om vi också kunde få betalt för de gödningsämnen vi tar upp ur havet, säger Olle Stenberg.
Handel med kvävecertifikat har diskuterats och föreslagits bland annat av Naturvårdsverket. Men det finns inga beslut om att införa ett sådant system.
– Övergödningen kostar i form av ett skadat ekosystem. Vi borde vara beredda att betala för en lösning, säger Fredrik Norén, marinbiolog som kom på idén och grundade Marin Biogas 2009.
Från en odling på en hektar kan sjöpungarna suga upp 26 ton kväve och 2 ton fosfor per år, enligt företagets beräkningar.
Nu väntar tester och vidare utveckling. Bland annat behöver skördehastigheten ökas. När odlingen skalas upp ökar även risken för sjukdomar och parasiter, något som också ska studeras i projektet.
– Vi är på jungfrulig mark så det är mycket vi måste lära oss mer om, säger Fredrik Norén.
