Nya satellitens hjärna utvecklas i Uppsala

Den tuffa rymdmiljön utgör en stor utmaning för pytteelektroniken. Bolaget ÅAC Microtec är känt för att kunna förminska mikroelektronik och se till att den klarar robusta krav. När det gäller nanosatelliten Sparc-1 bidrar man med specialkunskaper och flera viktiga komponenter.

– En stor utmaning är att satelliten i sin omloppsbana runt jorden måste klara många stora temperaturväxlingar. Den passerar solsidan och skuggsidan runt 15 gånger per dygn och det kan handla om allt från minus 20 till plus 55 grader, säger Robert Lindegren, produktchef på ÅAC.

Därtill måste den klara de häftiga duscharna med aggressiv kosmisk strålning som finns i rymden och kan slå ut elektronik, liksom de kraftiga vibrationer som uppstår i atmosfärslagren.

I USA bidrar AFRl med komponenter och kunnande kring ”plug-and-play-teknik” för rymden, men man samarbetar också med ÅAC när det gäller satellitkonstruktionen.

ÅAC, som är en avknoppning från Ångströmslaboratoriet i Uppsala, kommer bland annat att utveckla omborddatorn som styr hela satelliten. Inuti den finns den centrala mjukvaran som styr uppdragen, processor och arbetsminne.

I kraftsystemet ingår solpaneler från USA, litiumjonbatterier från en nordisk tillverkare, och kretskort för kraftdistribution – också det från ÅAC – som fördelar och övervakar strömtillförseln till komponenterna under banan runt jorden.

Robert Lindegren ska se till att satellittekniken också fungerar ihop med de laster som hängs på Sparc-1.

Den avancerade optiska kameran (som anger rymdlägesbilder) görs av FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, tillsammans med ÅAC. FOI utvecklar också signalspaningsmottagaren, medan mjukvaruradion som används för datakommunikation kommer från USA.