Digitalisering
Ny gps-fotboja försenad
Tekniken för att elektroniskt övervaka stalkare finns inte på plats än – trots att det blev möjligt i lagen redan 2011. Polisen började ta in anbud för fotbojorna först åtta månader efter att lagen antogs. – Det är bedrövligt, säger riksdagsledamoten Anna Wallén.
Fotbojan ska fästas på personer som fortsätter att förfölja och trakassera någon, trots flera beslut om kontaktförbud. Den ska slå larm om personen rör sig innanför de zoner som åklagare har beslutat ska vara fredade.
Lagen antogs i maj 2011, och trädde i kraft i oktober samma år. Men än så länge finns bara ett visningsexemplar av en fotboja på plats hos den svenska polisen.
Sedan i höstas finns ett avtal med en brittisk leverantör, och 30 utrustningar till en kostnad av 3,2 miljoner kronor ska levereras och testas under våren. Det betyder att fotbojorna kanske kan börja användas lagom till tvåårsdagen av att lagen antogs.
Som förklaring till förseningen har det framförts att Rikspolisstyrelsen fick avbryta den första upphandlingen, eftersom inget av de tre anbud som kom in klarade de tekniska kraven.
Beatrice Ask (M) svarade så här i riksdagen efter en interpellation om de nya fotbojorna:
”Jag har viss respekt för att Rikspolisstyrelsen ändå vill säkerställa att det faktiskt är hög kvalitet i den typ av övervakning som ska genomföras. Det är väl alltså inte mycket att göra åt att man inte fick in tillräckligt bra anbud och tvingades göra om det.”
Men en genomgång Ny Teknik har gjort visar att redan när upphandlingen avbröts var Rikspolisstyrelsen sent ute. Den första anbudsförfrågan publicerades inte förrän i början av 2012, åtta månader efter att lagen antogs.
– I efterhand kan man vara kritisk och undra hur det kunde ta så lång tid, säger Jonas Flodqvist, projektledare hos Rikspolisstyrelsen.
Riksdagsledamoten Anna Wallén (S), som ställde interpellationen i riksdagen, tycker att polisen borde ha agerat tidigare.
– Det är bedrövligt att de kom i gång så sent. Vi visste ju cirka ett år innan lagen skulle träda i kraft att upphandlingen skulle bli svår. Det verkar som om man skyller på den nya tekniken, säger Anna Wallén.
Polisen startade en förstudie för upphandlingen 2010. Den avslutades 2011, och på hösten togs beslutet att larmen skulle hanteras av polisens egen organisation direkt, och inte slussas via ett separat system. Det ställde speciella it-krav på produkten.
– Grundfunktionen att övervaka områden med gps-teknik kunde alla uppfylla. Men de hade en annan lösning än den som fanns i våra krav. Och det har varit svårt för leverantörer att se en vinning i att utveckla sina system efter våra krav, säger Jonas Flodqvist.
En annan fråga är hur många fotbojor som kommer att användas. Efter att lagen trädde i kraft finns bara ett enda fall där fotboja hade varit aktuellt.
– Vi är positiva till att möjligheten finns för den grupp som notoriskt överträder kontaktförbuden. Men jag ser inte fotbojorna som en så stor pusselbit. Det finns en mängd andra skyddsåtgärder, säger Inka Wennerberg, ansvarig för brottsofferfrågor på Rikspolisstyrelsen.
Som exempel på andra skyddsåtgärder nämner hon polisens riskbedömningar, hemliga telefonnummer, skyddad adress, skyddade personuppgifter, larmtelefon och så kallade klargörandesamtal med den som förföljer och hotar en person.
