Populärteknik
Ny ai-teknik kan avpixla bilder

Artificiell intelligens är nu kapabel att röja identiteten på personer i pixlade bilder. Det skriver tre forskare vid de amerikanska universiteten Cornell och Texas i en ny studie.
Med neuronnätverk – inspirerade av hur den mänskliga hjärnan arbetar – har artificiell intelligens fått ett rejält uppsving de senaste åren. De avancerade beräkningsmetoderna har med tilltagande kvalitet använts för bland annat bildigenkänning och program som översätter språk i realtid. IBM har fått mycket uppmärksamhet med Watson, en ai som lyckades vinna mot mänskligt motstånd i frågesportspelet Jeopardy. Neuronnätverk kan tränas på stora dataset för att sedan på egen lära sig hur man bäst eller mest effektivt når ett (av människan) önskat mål.
Och nu har tre forskare i USA demonstrerat att neuronnätverk kan röja identiteter på personer som finns på bilder som maskerats med pixlar eller så kallad gaussisk oskärpa. Ai:n kan spåra mönster i en maskerad bild på ett sätt som människan inte är förmögen till. Forskarna menar att en människa som vill avmaska en bild med den här tekniken inte ens behöver förstå vad det är som syns på den delen av bilden som inte pixlats.
”Neuronnätverket upptäcker de relevanta egenskaperna per automatik. Det lär sig utnyttja sambandet mellan gömd och synlig information”, skriver forskarna och tillägger:
”Vi argumenterar för att människan inte längre kan anses utgöra riktmärket när det gäller att utvinna information från visuell data.”
Jan Erik Solem, forskare i bildanalys och grundare av företaget Mapillary, är inte förvånad över utvecklingen.
– Det var bara en tidsfråga. I dagsläget behövs nog kunskaper i programmering för att kunna göra det här. Men någon kommer ju säkert att bygga den mjukvaran i framtiden.
Solem poängterar att det forskarna i USA lyckats med än så länge har sina begränsningar, men tillstår att det på sikt lär komma allt bättre metoder för den som vill röja identiteten på personer som förekommer i nyhetsrapportering, på sociala medier eller i dokumentärer.
– Är man noga med sitt källskydd så ska man definitivt förstöra bilden i känsliga områden innan man laddar upp bilden.
Hur gör man det?
– Det finns en enkel lösning: att förstöra informationen på bilden innan du ger den oskärpa. Det är bara det att ingen gjort det hittills för det är ingen som har tänkt att utvecklingen skulle gå så här snabbt.
– Det allra enklaste är att bara måla ansiktet svart, då är det ju kört. Men man kan också byta ut ett ansikte mot ett datorgenererat ansikte som inte liknar någon person alls. Och sedan sudda det – då kommer bilden att se ut som de som används idag. Om någon använder en sådan här algoritm för att avmaska bilden kommer de bara se det datorgenererade ansiktet.
Ur ett pressetiskt perspektiv tror inte pressombudsmannen Ola Sigvardsson att den nya tekniken kommer att förändra hans arbete. Om en utgivare maskerar en person för att skydda identiteten kan de inte hållas ansvariga om någon extern part väljer att röja den. Samtidigt inser han vilka konsekvenser det kan få för den som figurerar på bilden.
– Det kan finnas skäl för de ansvariga i de redaktionella miljöerna att fundera över hur man hanterar pixlade bilder, säger han.
Jan Erik Solems eget företag Mapillary – en tjänst där människor tillsammans bildsätter världens gator med egna foton – är naturligtvis i riskzonen för den nya tekniken.
Läs mer:
– Vi använder gaussisk oskärpa i ett par olika skalor men har nog tänkt att, ja, en dag kommer någon att knäcka den metoden. Men lösningen är som sagt ganska enkel.
Och den lösningen kommer ni att börja använda nu då?
– Vi har tittat på det.