Nu börjar rättegången mot Bredbandsbolaget

I november förra året avslöjade Dagens Media att Universal Music, Sony Music och Warner Music gått ihop med Nordisk Film och Svensk Filmindustri för att stämma Bredbandsbolaget. Deras krav är att internetoperatören ska blockera tillgången till piratsajterna Swefilmer och Pirate Bay.

I dag inleds rättegången i Stockholms tingsrätt. Målet är unikt – det är första gången som en blockeringsbegäran prövas rättsligt i Sverige, vilket innebär att rättegångens utgång kan få stor betydelse.

Vad kan följderna bli om rätten går på musik- och filmbolagens linje?

– Forskning från andra länder visar att blockering har en låg effektivitet om bara enstaka webbplatser blockeras, men att åtgärden kan få något större effekter om flera pirattjänster blockeras samtidigt. Rent tekniskt är det dock relativt enkelt för den som är motiverad att kringgå den aktuella typen av blockering. Men blockering kan också ses som en form av markering från det allmännas sida. Och i kombination med andra åtgärder som till exempel nya lagliga tjänster kan den här typen av åtgärder emellertid få effekter på rättighetsinnehavarnas intäkter, säger Daniel Westman, doktorand i rättsinformatik vid Stockholms universitet.

Är det sannolikt att man går vidare även mot andra aktörer om domen vinner laga kraft?

– Ett eventuellt föreläggande binder bara Bredbandbolaget, så det blir i praktiken nödvändigt att gå vidare för att rättighetshavarna ska kunna få en större effekt. I vissa länder, till exempel Danmark, har de stora internetleverantörerna förbundit sig att frivilligt följa ett blockeringsbeslut mot en av dem.

Liknande krav har gått igenom i andra länder inom EU, men enligt Daniel Westman talar mycket för denna form av blockering kan komma till Sverige oavsett utgången i målet.

 – EU-domstolen har kommit fram till att medlemsstaterna får ha regler om blockering. Om svenska domstolar kommer fram till att blockeringsförelägganden inte kan meddelas hamnar frågan på politikernas bord. Sverige har visserligen i första hand valt att möta piratkopiering vid källan och exempelvis tillsatt särskilda poliser och åklagare som arbetar med denna typ av brottslighet, men mycket tyder nog på att det i dagens politiska klimat skulle vara möjligt att även införa uttryckliga blockeringsregler.

Skulle en fällande dom kunna vara ett hot mot det så kallade öppna internet?

– En viss begränsning handlar det självklart om. Man kan ha olika uppfattning om hur problematiskt detta är. Å enda sidan handlar det inte om att internetleverantörer måste bedöma innehållet på nätet och agera på eget initiativ, utan bara om att de kan föreläggas av domstol att agera i ett visst fall. Å andra sidan finns det principiella betänkligheter med alla former av blockering, till exempel finns en risk för överblockering och att blockering ses som någon form av universallösning mot allt som är dåligt på nätet, säger Daniel Westman.

I en kommentar till Dagens Media säger Telenor, som äger Bredbandsbolaget, att processen mot dem innebär att ”den svenska modellen för ett fritt och öppet internet står på spel”.

– Jämför man med Norge, som har en lag som tillåter blockering, är det inte bara en sådan situation som vi riskerar om domen går emot oss. Vi riskerar att operatörer bedöms som medskyldiga till brott som begås på internet. Vi ser inte någon rimlighet i att det bara ska beröra en viss typ av brott. Konsekvenserna kan bli allvarliga, säger Telenors presschef Aron Samuelsson.

Per Strömbäck, talesperson för Film- och tv-branschens samarbetskommitté, sågar dock det resonemanget.

– Det är en fråga som man måste ta på allvar, men om man ser till de 13 andra EU-länder där det förekommit exakt liknande fall och där rättighetsägarna vunnit så har det inte förekommit. Det här gäller upphovsrätt specifikt och det kan inte vara en överraskning för någon att det finns exceptionellt stora problem med upphovsrättsintrång på nätet, sade Per Strömbäck i en intervju med TT på onsdagen.

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!