Nu blir Macchiarinis plaststrupar ett fall för rätten

”Jag var rädd, mycket rädd. Men nu känner jag mig räddad."

Så sade en 36-årig man i intervjuer efter att han blivit den förste i världen att få en plaststrupe implanterad. Operationen uppmärksammades världen över och beskrevs som en stor framgång.

Två och ett halvt år senare var han död. Hans sista tid i livet präglades av ett mycket svårt lidande: implantatet satt nästan helt löst och omgavs av död vävnad och svamp.

På onsdag inleds huvudförhandlingen i Solna tingsrätt mot kirurgen Paolo Macchiarini, som ansvarig kirurg vid transplantationen och den som stod bakom metoden. Förra hösten åtalades han för grov misshandel av 36-åringen samt två andra patienter som under åren 2011–2012 även de fått syntetiska luftstrupar inopererade.

Inte sjukvård

Enligt åklagaren Mikael Björk skedde ingreppen "helt i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet" och bröt mot lagen.

– Det här var vare sig sjukvård eller tillåten forskning, sade Björk i samband med åtalet.

Liksom den första patienten fick även de två andra svåra skador av operationerna och led mycket svårt innan de dog, skriver åklagaren i sin stämningsansökan.

TT har upprepade gånger försökt nå Paolo Macchiarini för en kommentar men utan framgång. Kirurgen har hela tiden nekat till brott.

Paolo Macchiarini anställdes vid Karolinska institutet (KI) och Karolinska universitetssjukhuset (KS) 2010. Det var en tid präglad av starka politiska signaler att rekrytera internationellt framstående forskare till Sverige och Macchiarini var känd som "stjärnkirurgen" som genomfört den första transplantationen i världen med en stamcellspreparerad luftstrupe från en avliden person.

Stöts bort

Väl här i Sverige tog han metoden vidare och började transplantera syntetiska luftstrupar besådda med benmärgsceller. Hade detta fungerat vore det en revolution inom medicinen: brist på organ är ett stort problem och transplantation av just luftstrupar har varit i princip omöjligt.

Men ingreppen gick alltså helt fel och Paolo Macchiarini stoppades 2013 från att operera mer på KS. Utredningar har visat att det före transplantationerna inte hade genomförts några försök på djur med den specifika metoden och det hade heller inte gjorts någon etikprövning vilket krävs för den typen av forskning.

Att misstänkta brott inom sjukvården går till åtal är mycket ovanligt enligt Kavot Zillén, docent i offentlig rätt och universitetslektor i rättsvetenskap vid Stockholms universitet, särskilt inriktad på medicinsk rätt. Det finns flera skäl till det, varav ett är att hälso- och sjukvård till sin natur är en riskfylld verksamhet. Oönskade följder som biverkningar eller komplikationer kan ske utan att det varit något straffrättsligt fel, förklarar Kavot Zillén.

Svårt med samband

– Patienten samtycker till åtgärder som kan innebära risker och det betyder att sjukvårdspersonalen har ett visst handlingsutrymme att agera, eftersom många åtgärder inom vården inte handlar om rätt eller fel utan de hamnar i någon sorts gråzon.

– Men det här vill jag betona: Det betyder inte att alla risktaganden ska accepteras inom vården och där kommer vi in på Macchiarinifallet. Patienter godtar riskfyllda ingrepp för att vi har tillit till sjukvården men det är ju bara under premissen att vården följer de föreskrifter som finns.

Det kan också vara svårt att definiera vad begreppet “vetenskap och beprövad erfarenhet” innebär samt att styrka orsakssamband, som att en viss yrkesutövares agerande lett till en viss skada. Men fallet Macchiarini framstår som tydligare än många andra situationer, enligt Kavot Zillén:

– Det står klart att det handlar om en yrkesutövare som genomfört en åtgärd som tveksamt når upp till de krav som ställs på adekvat vård. Dessutom är det oklart om det överhuvudtaget går att kalla ingreppen för sjukvård. Godtagen forskning handlar det inte heller om då det inte funnits godkänd etikprövning. Allt detta tyder på brister som eventuellt kan leda till en fällande dom.