Ön Langöya i Oslofjorden, där miljöfarligt avfall som flygaska tas emot och deponeras i en före detta kalkgruva. Här hamnar en stor del av flygaskan från avfallsförbränning i Norge och Sverige. Foto: Noah AS
Flygaska från eldning av avfall. Foto: Kjell-Arne Larsson / IBL Bildbyrå
Med ny teknik kan det gå att utvinna värdefullt material från giftig flygaska. Enbart zinkinnehållet i flygaskan är värt 80 miljoner norska kronor.
För varje ton hushållsavfall vi förbränner blir det mesta till vattenånga och koldioxid. Förutom det får vi kvar två olika typer aska. Någonstans mellan 140 och 170 kilo faller ner på botten av ugnen och kallas bottenaska. Den är relativt ofarlig, men innehåller runt 10 procent metall som järn, stål, aluminium och koppar.