Samhälle

Nekas skadestånd efter PFAS-skandalen: ”Orimligt beviskrav”

PFAS-föreningens ordförande Herman Afzelius och medlemmar i föreningen i hans hem i Kallinge efter domen i hovrätten över Skåne och Blekinge på tisdagen. Foto: Johan Nilsson/TT
PFAS-föreningens ordförande Herman Afzelius och medlemmar i föreningen i hans hem i Kallinge efter domen i hovrätten över Skåne och Blekinge på tisdagen. Foto: Johan Nilsson/TT

Ett kommunalt vattenbolag i Ronneby är inte skyldigt att betala skadestånd till invånare som fått sitt dricksvatten förorenat med giftiga kemikalier. Det slår hovrätten fast i en dom, som kommer att överklagas till Högsta domstolen. ”Nu blir inte julen som man har tänkt sig”, säger Herman Afzelius, PFAS-föreningens ordförande, till TT.

Publicerad

Föreningen ställer nu in sig på att överklaga hovrättens dom och försöka få prövningstillstånd i Högsta domstolen (HD).

– Vi är redo att ta detta till HD, säger Afzelius.

Besvikelsen är enorm:

– Man är lite tom, säger han.

"Orimligt beviskrav"

Hovrätten över Skåne och Blekinge river med sitt beslut upp en dom från Blekinge tingsrätt våren 2021. Tingsrätten ansåg att vattenbolaget var skadeståndsskyldigt. De drabbade skulle få kompensation för personskada i form av förhöjda halter av PFAS i blodet, vilket kan ge hälsorisker.

– Den bevisning som åberopats i målet handlar i princip uteslutande om hur PFAS inverkar på befolkningsgrupper. Det är ingen bevisning som är knuten till den enskilda individen, förutom de provtagningsresultat som finns, säger hovrättsrådet och rättens ordförande Sofia Olsson till TT.

Herman Afzelius:

– Det blir lite extra tungt när hovrätten ska kräva bevisning som inte ens går att bevisa. Det går ju inte. Forskningen är inte så långt fram. Det försökte vi trycka på i hovrätten – att det är ett orimligt beviskrav. De är väldigt restriktiva, hovrätten, de vågar inte sticka ut hakan, säger han.

Invånarna i Kallinge och Ronneby som har stämt vattenbolaget – i hovrätten rör det sig om 154 personer – ska ersätta det kommunala vattenbolaget för rättegångskostnaderna.

– Det är ingen överraskning. Det är så det funkar, säger Afzelius.

Inte en personskada

Hovrätten anser att de höga halterna av PFAS i blodet visserligen innebär en förändring av kropparna, men att personerna som har stämt vattenbolaget inte har kunnat bevisa att förändringen i sig utgör en skada på kroppen.

– En risk för att drabbas av en framtida skada är inte en färdig personskada. En risk innebär inte att alla kommer att drabbas av en sjukdom eller ett hälsotillstånd, säger hovrättsrådet Sofia Olsson.

– Utifrån den bevisning som finns kan man inte dra slutsatsen att alla de här 154 personernas kroppar har blivit försämrade, fortsätter Olsson.

Ronneby kommun räknar med att domen överklagas.

– Det här inte en fråga som är avgjord på något sätt, säger Ronnebys kommunalråd Roger Fredriksson (M) till TT och fortsätter:

– Jag har den största respekten för de som är högexponerade. Jag har också exponerats av PFAS men har valt att inte gå vidare. Nu får vi helt enkelt värdera domen.

Fredriksson säger det måste komma ett tydligt beslut i frågan:

– Det är en oerhört symbolisk fråga för hela Sverige, säger kommunalrådet.

De giftiga PFAS-kemikalierna upptäcktes hösten 2013 i grundvattnet i området. I december samma år stängdes Brantafors vattenverk i Kallinge sedan det kommunala vattenbolaget Ronneby Miljöteknik upptäckt höga halter av kemikalierna i dricksvattnet.

Finns i brandskum

Försvarsmakten har genom åren använt släckskum innehållandes PFAS-ämnen på sina brandövningsplatser. Försvaret har i det aktuella fallet tagit på sig ansvaret för att vattnet förorenats i Kallinge via en brandövningsplats på närliggande flygflottiljen F17, men säger sig inte ha känt till riskerna med släckskummet.

Bakgrund: PFAS-skandalen i Blekinge

Hösten 2013: Länsstyrelsen i Blekinge genomför en utökad provtagning av miljögifter i grundvatten i länet.

November 2013: En första indikation på att det finns kraftigt förhöjda halter av perflourerade ämnen i grundvattnet i Kallinge och Ronneby.

16 december 2013: Brantafors vattenverk i Kallinge stängs. Det kommunala bolaget Ronneby Miljö och Teknik har funnit höga halter av PFAS, ett samlingsnamn för högfluorerade kemikalier, i dricksvattnet. Misstanken väcks att en närliggande brandövningsplats på F17 är utsläppskällan.

Januari 2014: Försvarsmakten inleder ett fördjupat utredningsarbete på F17 och senare konstateras höga halter i grundvattnet liksom läckage ut i Ronnebyån.

20 september 2016: PFAS-föreningen stämmer Ronneby Miljö och Teknik AB (Miljöteknik) vid Blekinge tingsrätt.

27 juni 2017: Tingsrätten beslutar att frågan om vilken lag som ska tillämpas ska hissas upp till Högsta domstolen, som får ta ställning till om prövningstillstånd ska beviljas eller inte.

14 juni 2018: Högsta domstolen fattar beslut om att dricksvatten är en produkt som omfattas av produktansvarslagen.

13 april 2021: Blekinge tingsrätt meddelar sin dom och slår fast att det kommunala vattenbolaget är skyldigt att betala skadestånd. Skadeståndsskyldigheten gäller kompensation för personskada i form av förhöjda halter av PFAS i blodet, vilket kan ge hälsorisker. Däremot är bolaget inte skyldigt att betala skadestånd för den oro för ohälsa som uppstått.

Våren 2021: Det kommunala vattenbolaget överklagar tingsrättens dom till hovrätten.

20 december 2022: Hovrätten över Skåne och Blekinge kommer med sin dom, som river upp tingsrättens dom. Hovrätten slår fast att vattenbolaget inte är skyldigt att betala skadestånd.