Innovation

Naturhistoriska ska återskapa dna från den utdöda vargen

Det frusna varghuvudet som väckt stor nyfikenhet på internet. Foto: Valery Plotnikov/Reuters/TT
Foto: Vera Salnitskaya (Sibiria Times)
Love Dalén, professor i evolutionär genetik. Foto: Annica Roos, Naturhistoriska riksmuseet

Det frusna varghuvudet har vält internet. Nu ska Naturhistoriska riksmuseet återskapa djurets dna. Bland de sibiriska fynden finns även en komplett grottlejonunge och en intakt mammutfot.  

Publicerad

Många fascineras av det surrealistiska i att se en utdöd djurart med intakt päls. Nu befinner sig vävnad från det frusna varghuvudet på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Love Dalén är professor i evolutionär genetik. Han berättar att museet redan har gjort en kol 14-undersökning som visar att djuret är 30 000 år plus.

Huvudet grävdes fram ur permafrosten i nordöstra Sibirien. Fyndplatsen Belaya Gora har uppbådat stora mängder av mammutben och delar andra utdöda djur. Love Dalén var på plats när huvudet hittades under hösten 2018, och han är förvånad över det enorma intresse som vargen har väckt.

– Vi har hittat många långt mer spektakulära grejer. Bland annat en hel fot från en mammut och en helt intakt grottlejonunge. Till det kommer en hel fågel – en lärka, och en skogshare. Men när vargskallen dök upp så tog det hus i helvete. Det är kul, men något oväntat hur det här sprungit iväg, säger Love Dalén.

Han tror att en bidragande faktor till fascinationen kan vara de "dire wolfs" som syntes i tv-serien Game of Thrones. Och jo, jättarna fanns på riktigt – men fyndet är inte en så kallad skräckvarg, för de levde bara i Nordamerika. Det handlar i stället om pleistocen steppvarg som var något större än dagens vargar, med kraftigare käkar. Grottlejonen blev å andra sidan 20 procent större än vår tids afrikanska motsvarighet.       

– Ett välfruset exemplar kan vara fragmenterat i 50 miljoner bitar, men det går att pussla ihop till en digital sekvens. Men om djuret har börjat ruttna innan det frystes så ersätts bio-dna:t av bakterie-dna, säger Love Dalén.

När det kommer till mammut-dna har forskarna nått 85 procent, vilket är en mycket hög siffra.

Svenskarna jobbar också med en komplett vargunge som tros vara 18 000 år. Den skulle alternativt kunna utgöra den tidigaste kända hunden – skillnaden mellan de två är nämligen mycket svår att avgöra på en valp. Oavsett har forskarna fått fram 43 procent av dna:t, vilket även det är en bra utgångspunkt för sekvensering.

Nu kommer Naturhistoriska riksmuseet att öppna ett nytt forskningscentrum i samarbete med Stockholms universitet. Centrum för paleogenetik ska placeras vid universitetet, som ligger ett stenkast från museet.