Nasas första månfärd på 50 år – nu skjuts Artemis 1 upp

(Artikeln är uppdaterad)

Artemisprogrammet ingår i amerikanska rymdstyrelsen Nasas plan för att åter sätta människor på månen, inför en kommande resa till Mars.

Den första uppskjutningen inom Artemisprogrammet var planerad att ske måndag 29 augusti. Uppskjutningen skulle ha ägt rum kl 08.33 (14.33 svensk tid) lokal tid, från Kennedy Space Center i Florida. En ny tid skulle presenteras – Nasa meddelade att det fanns ett fönster på två timmar inom vilket uppskjutningen kan ske. Men på måndagseftermiddagen meddelade Nasa att uppskjutningen flyttas fram. Nästa möjliga tillfälle är fredag 2 september men det är oklart om Nasas Artemis-team kommer att försöka använda sig av det.

Under förberedelserna på måndagen fick först tankningen avbrytas. Den var redan innan försenad med en timme, på grund av det åskoväder som drog in över Merrit Island på Floridas kustremsa under söndagen. Nasa kunde sedan återuppta tankningen.

Tankningen är en komplicerad operation då tankarna som rymmer nära 3,8 miljoner liter drivmedel ska fyllas. Upp till en viss procent måste tankningen ske i långsam takt.

Det upptäcktes också problem med en av de fyra motorerna till raketens huvudsteg. Något gör att den inte når den temperatur som den måste ha vid start, rapporterade Nasas livestream. Nasa beslutade lite senare att uppskjutningen inte kunde genomföras på måndagen just på grund av motorproblemet.

Rymduppdraget ska pågå under 42 dagar, 3 timmar och 20 minuter. Färden är obemannad.

Här kan du följa uppskjutningen på fredag:

Det här sker vid uppskjutningen och tiden som följer:

Cirka åtta timmar före uppskjutningen: Raketen laddas med drivmedel. Huvudsteget drivs av flytande väte och syre och har byggts av Boeing. Fyra RS-25 raketmotorer från Aerojet Rocketdyne skapar kraften.

15 minuter före uppskjutning: Ansvarig för uppskjutningen går igenom hela teamet för Artemis 1 för att få ok från alla. Om allt fungerar startar nedräkningen 10 minuter innan uppskjutningen.

2 min och 12 sekunder efter uppskjutningen: Boosterraketerna separeras och faller ned i Atlanten.

8 minuter och 4 sekunder efter uppskjutning: Motorerna i raketens huvudsteg stängs av och de två raketstegen separeras 12 sekunder senare.

18 minuter efter uppskjutning: Rymdkapseln Orion börjar fälla ut sina solpaneler.

51 minuter efter start: Det övre raketsteget genomför en manöver med motorerna på 22 sekunder för att ta sig ut ur omloppsbanan runt jorden. Senare genomförs en manöver på 18 minuter med motorerna för att ge Orion en skjuts mot månen.

2 timmar och 6 minuter efter start: Orion kopplas bort från det övre steget och fortsätter på egen hand mot månen.

6 dagar efter start: Orion beger sig in i den omloppsbana som kapseln ska ha runt månen, kallad distant retrograde orbit, DRO.

10 oktober: planerad landning på jorden

De här systemen ska testas

Med uppdraget Artemis 1 ska rymdorganisationen för första gången göra ett integrerat test av sina system för utforskning av yttre rymden. Här ingår rymdkaspeln Orion, SLS-raketen (Block 1 av Space Launch System) och systemen på marken vid Kennedy Space Center i Cape Canaveral, Florida.

Skyltdockor, utrustade med sensorer, ersätter besättningen. Med ombord finns också tio kubsatelliter som ska släppas av på vägen. De är utrustade för att genomföra en rad uppdrag, som att leta efter is på månen till att studera hur strålning påverkar jäst-dna. Satelliterna börjar släppas ut med start 3 timmar och 40 minuter efter start, skriver Space.

Nästa uppskjutning i Artemis-programmet planeras till 2024. Artemis 2 ska vara bemannad, men inte heller då kommer en månlandning att ske.

Den tredje uppskjutningen blir den första bemannade månlandningen sedan Apollo 17 år 1972. För första gången kommer Nasa att landa en rymdfarkost vid månens södra pol, där vatten i form av is upptäckts. Uppskjutningen beräknas ske 2025 men kan dröja till 2026. Syftet är delvis att skapa ett basläger på månen.

Tolv astronauter, alla män, besökte månen under totalt sex flygningar under Apolloprogrammet 1969–1972. Målet är nu att sätta den första kvinnan och den första icke-vita personen på månen.