”Myndigheterna begriper inte den nya tekniken”

Vi har sett Transportstyrelsen ledning schavottera då hanteringen av deras sekretessbelagda register lagts ut på entreprenad. Det skedde utan någon säkerhetsklassning och med stora risker för enskilda personer i registren liksom för rikets säkerhet. Varför sker då detta?

Rimligtvis för att ledningen i Transportstyrelsen inte hade en aning om vilka risker de tog när de kringgick reglerna. Det är ju inte så att någon tror att de ville att detta skulle ske. De hade bara inte koll.

Kontorsarbete i Sverige har förändrats kraftigt under de senaste trettio åren. Det finns en dator på de flesta skrivbord. Den ger snabb access till mångdubbelt mer information än vad folk kunde drömma om tidigare. Bakom denna snabba utveckling står det faktum att effektiviseringen av Sveriges näringsliv och myndigheter stavas digitalisering.

Bara toppen av ett isberg

Allt smartare system stödjer handläggare, beslutsfattare, säljare, inköpare, ja snart sagt alla yrkesroller med effektiva digitala verktyg. Inte minst myndigheternas effektivisering och tillgänglighet har varit kopplad till effektivare system där medborgarna ofta själva kan leta reda på och leverera information samt få hjälp av smarta algoritmer.

Vinsterna med dessa system som gör jobbet snabbare, effektivare och med högre kvalitet är mycket stora. Men med myndighetsledningar som inte förstår eller kan hantera den nya tekniken är vi illa ute. De flesta anar nog att Transportmyndigheten bara är toppen på ett jättelikt isberg. Vi kommer att se mer av detta.

Digital infrastruktur

Denna nya infrastruktur är lika viktig som järnvägar, flygplatser, hamnar och telefonledningar. Det måste fungera eftersom dagens samhälle blivit beroende av allt mer avancerade stödsystem. Det är kraftfulla system. Men nu ligger de alltför ofta i händerna på folk som inte kan styra dem. Ledningens uppgift blir att fatta beslut om saker de inte begriper. Framför allt saker där de inte förstår riskerna. Som att låta en femåring utan körkort köra familjens bil.

Se bara vad som händer när den stora statliga logistikjätten gör katastrofala it-satsningar som hotar inte bara deras egen verksamhet i form av logistik utan en stor del av samhällsservicen då exempelvis räkningar och delgivningar inte når sina mottagare. Tidigare har postens leveranser ansetts så säkra att det legala systemet utgått från att de fungerat och invändningar om att mottagaren inte fått ett brev har inte accepterats. Nu kan folk bli dömda eller utmätta av Kronofogden utan att de fått en chans att försvara sig eftersom de inte fått räkningen, kallelsen eller något annat.

Ställ krav

Därför bör vi ställa krav på att de enskilda personerna i ledningsgrupperna på våra myndigheter kan visa upp att de behärskar den nya tekniken, dess möjligheter och dess risker så pass att de kan anförtros att fatta de beslut i verksamheten. Det betyder självklart inte att de behöver ha detaljkunskaper. Men de ska förstå problematiken och möjligheterna. De ska förstå vad gdpr och AI är. Sedan får it-specialister ta vid, utveckla de önskade it-tjänsterna och se till att säkerheten är lämpligt utformad och dimensionerad.

Någon form av certifiering av att ledningarna har tillräcklig kunskap måste till för att inte verksamheten ska spåra ur gång på gång. Alternativet är att ägna de kommande åren till att röja upp de olika centrala myndigheternas it-haverier, katastrofala felinvesteringar och inte minst säkerhetskatastrofer.

Förr krävdes främst ett nätverk i den politiska sfären, kunskaper i juridik samt gärna lite ledaregenskaper för att sitta i ledningen för en myndighet. I dag behöver detta kompletteras eftersom konsekvenserna vid fel blivit så stora. För vi kan inte räkna med att myndigheternas beroende av it-kraft kommer att minska.                      

Tomas Qviberg, Konsultkompaniet.