Övriga nyheter

Monstren blåser Arlandas längsta bana ren på åtta minuter

Bladen på den tre ton tunga snöskrapan är av silikon. Stålblad skulle knäcka banljusen på Arlanda. Motorerna går på en blandning av komprimerad biogas och diesel. Foto: Jörgen Appelgren
Bladen på den tre ton tunga snöskrapan är av silikon. Stålblad skulle knäcka banljusen på Arlanda. Motorerna går på en blandning av komprimerad biogas och diesel. Foto: Jörgen Appelgren
Manövrerandet av en 30 tons snöröjare kräver viss koncentration. Ny Tekniks reporter Eddie Pröckl har det. Foto: Jörgen Appelgren
Manövrerandet av en 30 tons snöröjare kräver viss koncentration. Ny Tekniks reporter Eddie Pröckl har det. Foto: Jörgen Appelgren
Fläkten och den nära fem meter breda borsten drivs av den kraftfullare av de två motorerna. Foto: Jörgen Appelgren
Fläkten och den nära fem meter breda borsten drivs av den kraftfullare av de två motorerna. Foto: Jörgen Appelgren

Arlandas nya snöröjningsmonster ska bli koldioxidneutrala. De 30 ton tunga snöröjarna har fått specialmotorer som går på såväl biogas som biodiesel. Ny Teknik fick dra en repa.

Publicerad

Det är inte så mycket snö på Arlanda så här års. Men jag fäller ändå ner den tre ton tunga skrapans silikonblad mot asfalten, fäller ut sopborsten och ger järnet.

När jag väl insett att det är ett midjestyrt fordon jag sitter i och hur det påverkar rattarbetet visar sig den 15 meter långa 30-tonsbesten vara tämligen samarbetsvillig.

Toppfarten, 50 km/tim, är inte så mycket att skryta med men vi vänder på en banbredd, 45 meter. Instrumenten är hyggligt överskådliga, med ett högerhandsgrepp styr jag skrapan, borsten och fläkten med knappar och små joysticks.

– Snön får du föreställa dig. På vintern har vi tio sådana här i formation och blåser rent den längsta banan på åtta minuter. Vi ligger i världstoppen för snöröjning, säger Magnus Lindner, utbildningsledare på Swedavia.

Vi är på en rätt stor asfaltsyta bredvid Arlandas bana 2 och provkör en miljövänlig snöröjare. Den ser ut och fungerar ungefär som Arlandas snöröjare sett ut de senaste 20 åren: längst fram en snöskrapa med dubbla silikonblad, sedan en borste och till sist en fläkt som med kraft blåser resterande snöklumpar åt sidan.

– Men det här är den första koldioxidneutrala maskinen på en flygplats någonsin, säger en stolt Rudi Rosenkamp från tyska Aebi Schmidt, som tillsammans med Volvo konstruerat snöröjaren.

Koldioxidneutraliteten ska uppnås med de två Volvomotorerna som sitter i snöröjaren. En 11-liters rak dieselsexa på 235 kW driver fordonet, och en 13-liters rak dieselsexa på 315 kW driver snöborsten och fläkten i den bakre delen av fordonet. Motorerna går på en blandning av komprimerad biogas och diesel, där biogasen ska stå för 75 procent av bränslet.

Motorerna startas med vanlig diesel, och när processen är igång blandas dieseln ut med biogas. På det viset får man samma höga verkningsgrad som i en dieselmotor, betydligt mer än när man kör biogas på det traditionella viset i en ottomotor med tändstift. Övergången mellan diesel och biogas sker omärkligt, och om biogasen tar slut kan fordonet gå på ren diesel.

– För att få det helt koldioxidneutralt ska vi börja använda EVO-diesel (syntetisk diesel gjord av biologiska råvaror) så snart som möjligt, säger Yvonne Björnström, chef för fordon på statliga Swedavia som äger Arlanda och nio andra flygplatser i Sverige.

Swedavia har räknat ut att snöröjningen svarar för 1 000 ton, eller en fjärdedel av företagets totala utsläpp av fossil koldioxid. Som en del i målet att bli helt koldioxidneutralt till 2020 har företaget beställt 29 nya snöröjningsfordon för 200 miljoner kronor.

– Det är en stor investering men vi räknar med att få tillbaka den på lägre kostnader för bränsle och underhåll. Det är viktigt att det inte bara är en miljösatsning utan även lönsamt rent ekonomiskt, säger vd Torborg Chetkovich.

De första åtta fordonen levereras i vinter, men innan de tas i bruk återstår ett litet ingenjörsproblem att lösa. Mjukvaran som styr biogasinsprutningen i motorn behöver trimmas för att fungera bra och inte ge högre utsläpp än man vill. Därför skickas två av de nya snöröjarna till Åre-Östersunds flygplats för tester och slutjustering.

Snöröjning och CO2-utsläpp

  • Under en genomsnittlig vinter röjs 1 700 000 kubikmeter snö på Arlanda. Det tar åtta minuter att blåsa rent den längsta banan, som är 3,5 km. De kortare (2,5 km) tar sex minuter att få rena. Normalt startar eller landar ett flygplan per minut på någon av de tre banorna.
  • I dag släpper snöröjarna på Arlanda ut 400 ton koldioxid per år (1 000 ton totalt på Swedavias tio flygplatser). Med de nya maskinerna ska det minska till 120 ton (med dagens bränsleblandning biogas/diesel) och till 2020 elimineras helt (med EVO-diesel).
  • Utsläppen från flygtrafiken på Arlanda är 130 000–140 000 ton koldioxid per år. Bilarna i Stockholmstrafiken släpper ut cirka 650 000 ton koldioxid per år.