Mobilappen som identifierar narkotikapåverkade personer

– Detta var något som jag saknade när jag började som polis ute på fältet. Då hade jag inte något objektivt digitalt verktyg att luta mig tillbaka mot, utan gjorde i stället subjektiva bedömningar. Det kan vara svårt och risken finns naturligtvis att du tar med någon person felaktigt utifrån bedömningarna, säger Stefanie Najafi.

Sa upp sig från polisen

Tillsammans med Jenny Johansson grundade hon företaget Eyescanner, som håller till på Sahlgrenska Science Park i Göteborg. Båda har tidigare jobbat inom polisen, men sa nyligen upp sig för att jobba heltid med att utveckla Eyescanner.

Verktyget installeras på en vanlig mobiltelefon där den skannar av ögonrörelser och med hjälp av artificiell intelligens jämför dem med tidigare igenkända mönster som drogpåverkade personer uppvisar.

– Olika narkotiska substanser påverkar ögats reaktions- och rörelsemönster på olika sätt. En person som är påverkad av opiater får exempelvis små pupiller medan en person som är påverkad av cannabis får stora. När en ljuskälla riktas mot pupillen så ska den omedelbart dra ihop sig. När någon tar droger fördröjs ofta sammandragningen vilket är en indikation på drogpåverkan, säger Jenny Johansson.

Enligt henne kan det upplevas som väldigt integritetskränkande att behöva genomföra urintest under övervakning. Att titta in i en mobiltelefon är ett betydligt mindre kränkande alternativ. För dem som håller i testerna är Eyescanner dessutom smidigare än traditionella urinprov. 

Ögat en spegel av centrala nervsystemet

– Det är klarlagt att narkotika påverkar det centrala nervsystemet, vilket exempelvis visar sig i ögats reaktion- och rörelsemönster. Man brukar säga att ögat är centrala nervsystemets spegel. Vår mjukvara hittar och analyserar ett antal vetenskapligt belagda mätvärden i ögonområdet som är signifikanta för just narkotikapåverkan, säger Jenny Johansson.

Rent praktiskt så filmar appen en persons ögonområde när denne genomför ett antal instruktioner såsom att titta åt olika håll. Filmerna analyseras sedan i flera steg med hjälp av bildanalys och maskininlärning. Förhoppningen är att Eyescanner ska ge ett minst lika säkert testresultat som de urin- och salivbaserade snabbtest som är vanliga idag.

Eyescanner har hittills genomfört en pilotstudie i samarbete med två privata behandlingshem. 

– Behandlingshemmen filmade med Eyescannern i samband med att deras klienter lämnade urinprov. På så sätt har vi kunnat jämföra resultat på urinprov med ögonfilmerna. Data i form av ögonfilmer har alltså samlats in på drogpåverkade och icke drogpåverkade, säger Stefanie Najafi. 

Baserat på pilotstudien har Eyescanners utvecklare manuellt och via korrelationer i data lyckats särskilja ett drogpåverkat öga från ett icke drogpåverkat, men underlaget är dock för litet för att dra några tillräckligt statistiskt säkra slutsatser på.

Nu väntar en bredare forskningsstudie

Närmast väntar en forskningsstudie tillsammans med Sahlgrenska universitetssjukhuset, Rise, Qamcom Research & Technology samt Trafikverket. Ambitionen är att forskningsstudien ska resultera i nya värden som ska göra det ännu lättare att identifiera narkotikapåverkade personer.

Inom ramen för forskningsstudien ska Eyescanner även undersöka om alkohol, socker och energidrycker ger något utfall på mätningarna, då det enligt Stefanie Najafi inte finns tillräckligt med studier kring detta. 

– Vi håller just nu på med det sista steget, vilket är att fälla själva utslaget. Slutmålet är att mjukvaran själv ska kunna särskilja ett drogpåverkat öga från ett icke drogpåverkat och att testningen ska kännas så naturlig som möjlig, säger Stefanie Najafi. 

Verktyget kan inte bara användas av polis utan även vanliga företag som snabbt vill undersöka om medarbetare är drogpåverkade – något som är extra viktigt när det handlar om säkerhetsklassade arbeten. Hittills har företag inom fordonsindustrin, sjukvården och rättsvårdande myndigheter visat intresse för Eyescanner.