Innovation

Ministern: Ingen skattebefrielse för ESS-anställda

”Motstånd från vissa länder” är ett skäl som forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S) för fram för att skrota skattebefrielse för ESS-forskare. Nu kan anläggningens driftskostnader öka.

Publicerad

(Artikeln har uppdaterats)

Inför beslutet att Sverige skulle få neutronanläggningen ESS radade regeringen upp en rad löften, som ett stöd för själva byggandet och investeringar utomlands. Ett viktigt löfte var också att de utländska forskare och experter som ska arbeta på ESS ska slippa betala inkomstskatt i Sverige. Anläggningen beräknas få mellan 400 och 500 anställda.

Utfästelsen gjordes av den förra regeringen, men den nuvarande regeringen verkar inte ha för avsikt att leva upp till den, skriver Sydsvenskan. Tidningen har ställt frågan till forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S). Hon menar att det finns oenighet bland medlemsländerna inom ESS om skattebefrielsen.

– ESS har inte kommit med någon formell framställan till regeringen i den här frågan. Det beror på att ESS inte har lyckats skapa enighet i hela styrelsen och bland alla medlemsländer. Det finns ett motstånd mot den här skattebefrielsen från vissa länder. Däremot ska vi se till att ESS har goda villkor för rekrytering och inflyttning av kvalificerad arbetskraft. ESS har ju möjlighet att erbjuda sin personal svensk expertskatt, säger Helene Hellmark Knutsson (S) till Sydsvenskan.

Redan i maj rapporterades att utländska experter nekades skattebefrielse, efter att flera ansökningar hade prövats av förvaltningsdomstolen i Stockholm.

ESS har fått andra skattelättnader, som befrielse från att betala moms och energiskatt. De utländska experterna och forskarna får skatta enligt så kallad expertskatt, vilket innebär att de endast betalar skatt för 75 procent av sin inkomst.

Om ESS ska kompensera anställda för att skattebefrielsen faller bort kan driftskostnaden för anläggningen öka med mellan 200 och 300 miljoner kronor per år, enligt Sydsvenskans artikel. Den uppgiften tillbakavisas dock av ESS. ”Det finns inga belägg för att anläggningens driftkostnad skulle öka med 200-300 miljoner kronor som Sydsvenskan har skrivit” skriver ESS i ett mejl till Ny Teknik.

Jättemikroskop för material

ESS, European Spallation Source, är en neutronkälla som byggs i Lund. De första neutronerna beräknas kunna produceras kring 2020, och anläggningen ska öppna för forskare 2023. ESS är ett sameuropeiskt projekt som finansieras av medlemsländerna i ett konsortium. Byggkostnaden beräknas bli 18,4 miljarder kronor.

ESS ska ha en stor protonaccelerator, där protonerna i en tunnel på 537 meter ska kommer upp i en hastighet som är nära ljusets hastighet. I en målstation slås neutroner loss, och leds vidare till experimentstationer där neutronerna används som mikroskop för att analyser materialprov på atom- och molekylnivå.

ESS beräknas ha mellan 400 och 500 anställda, och kunna ta emot 3 000 forskare per år.