Medborgarlön kan vara svaret på AI

Det är bra att området tas mer på allvar än tidigare, även om det fortfarande finns en utbredd skepsis. Häromdagen hörde jag till exempel en professionell framtidsexpert på ett internationellt konsultbolag som påpekade att varken Hawking, Musk eller Gates är AI-forskare.

Jag tror nog ändå att de är tillräckligt smarta, och har tillräckligt kompetenta kontaktnät, för att kunna göra en rimlig bedömning av teknikens potential.

Vi ser i dag att utvecklingen av hårdvara är fortsatt exponentiell, att framstegen inom programvara och neurologi är stora, och att alla it-jättarna och många vassa småbolag satsar hårt på AI. Dessutom har vi på senare år sett nischade men häpnadsväckande avancerade AI-system som vi knappast kunde föreställa oss för bara tio år sedan. Till exempel IBM:s Watson som vann en Jeopardy-tävling mot människor, och IP Softs Amelia som förstår naturligt språk och hanterar kundtjänstärenden på telefon bättre och snabbare än människor.

Idén att den mänskliga intelligensen skulle vara den högsta som kan åstadkommas är dessutom något förmäten. Uppfattningen finns att om vi uppnår AI i mänsklig nivå kan tekniken vidareutveckla sig självt. Och här finns ett svenskt inslag. Minst fyra institut i världen undersöker riskerna med sådan AI, och två av dem leds av svenskar – filosofen Nick Boström och fysikern Max Tegmark.

Men på kort sikt är det effektiv, praktisk AI som är i sikte, och detta är grunden för några uppmärksammade forskningsrapporter med budskapet att hälften av dagens jobb kan försvinna genom automatisering inom ett par decennier. Jag hör till dem som anser att det inte kommer att skapas tillnärmelsevis lika många nya jobb som de som försvinner.

En av de största utmaningarna blir då fördelning av resurser i samhället, när modellen med lön för arbete går i småbitar. Ett förslag som diskuterats är medborgarlön. Spontant är det lätt att avfärda idén som ohållbar, men ny forskning de senaste åren, med fullskaleexperiment i bland annat indiska byar, visar att idén är förvånansvärt robust.

Sök efter videon ”What if everybody got free cash?” där författaren Federico Pistono går igenom bevisläget vid ett seminarium på Nasa, och pekar på flera tänkvärda resultat. Experimenten visar att om medborgarlönen täcker grundläggande ekonomiska behov, och delas ut till alla, inklusive barn, utan villkor, blir mätbara effekter uteslutande positiva: bättre kost, fler barn i skolan, lägre skuldsättning, mindre missbruk, högre produktivitet och... tre gånger fler nystartade företag! Detta till en totalkostnad som är lägre än existerande socialbidragsprogram – som förstås kan avskaffas.

Möjligen kan en sådan situation öppna för en reell lösning av en annan grundläggande utmaning när många förlorar sitt arbete – att hitta en verklig anledning att stiga upp på morgonen.

Följ Ny Teknik på Facebook!