Lovande försök med ny Crispr-teknik kan föra cancerforskning framåt

Lymfkörtelcancer, lymfom, är cancer i den del av immunförsvaret som kallas lymfsystemet. Sjukdomen uppstår i de celler som kallas lymfocyter.

De flesta som drabbas av den här cancerformen är 65 år eller äldre. Många kan bli av med sjukdomen med hjälp av behandling, vanligtvis i form av cytostatika, antikroppar eller strålbehandling. 

I Australien har man börjat använda läkemedel som kallas venetoclax för att behandla vuxna med kronisk lymfocytisk leukemi. Med en genredigeringsteknik som kallas Crispr-aktivering som utgångspunkt har forskare nu för första gången kunnat slå fast att ett protein som kallas A1 orsakar resistens mot läkemedlet. Försöken har skett i celler och i möss, men inte människor.

Med hjälp av Crispr-tekniken kan forskare återskapa, alltså göra kopior, av mänskliga sjukdomar och aktivera vilken gen som helst. Genom att kunna aktivera specifika gener kan forskare bättre förstå vad som driver cancersjukdomars framfart, och enklare hitta orsaken till läkemedelsresistens. De kan testa läkemedels effektivitet, och utforska varför ett läkemedelsmål fungerar eller varför det inte gör det.

Forskarna ser en öppning för att använda tekniken även mot andra sjukdomar, som man inte tidigare har kunna återskapa. Med denna nya kunskap skulle man potentiellt kunna hitta nya mål som läkemedel ska fokusera på, vilket kan bidra till bättre och mer träffsäker behandling av patienter.

Studien har publicerats i Nature Communications.