Opinion

”Ljumma golv och behaglig ventilation”

LÄSARBREV. Vi tjänade snabbt in den merkostnad vi hade när vi byggde huiset 1982. Huset har golvvärme i betongbjälklag och "spillvärmen" från bostadsvåningen blir till takvärme i källaren, skriver Lars-Göran Pettersson.

Jag byggde redan 1982 ett lågenergihus (passivt solhus) med inner- och ytterväggar i tungt material - 10 till 20 cm tjock armerad lättklinkerbetong.

Huset är välisolerat och tätt, med lättklinkerbetong, 20cm cellplast samt utanpå det mineralull och träfasad. Byggnaden är orienterad mot söder och har en vinterträdgård mot detta väderstreck.

Värmeåtervinning för både luft och avlopp installerades. Huset har golvvärme i betongbjälklag som fungerar utmärkt då det är hel källare och "spillvärmen" från bostadsvåningen blir till takvärme i källaren.

Uppvärmningen sker med en liten bergvärmepump på 1,08 kW som behöver leverera maximalt 32-gradigt vatten. Vamvattnet till hushållet värms upp med en ursprunglig separat vedpanna med tillhörande stor ackumulatortank, till en betydligt högre temperatur.

Vi har aldrig, under dessa drygt 30 år upplevt några nackdelar med vårt lågenergihus - tvärtom - med ljumna golv och behaglig ventilation, frisk förvärmd luft utan kallras, och det till en elenergiåtgång, där husuppvärmning och hushållsel ingår, på totalt 5 500 kWh/år samt cirka två till tre kubikmeter ved för varmvatten (jag eldar max. två gånger per månad).

Merkostnaden för huset som är 108 m2 stort i markplanet och med en uppvärmd yta på cirka 190 m2 var år 1982 28 000 kronor vilket snabbt tjänats in.

Bergvärmepumpen kostade år 1996 37 000 kronor. Den installerades främst för att jag inte skulle behöva elda så ofta.

Visst kan man bo med utmärkt komfort i ett lågenergihus och därtill långsiktigt sänka energiåtgång och -kostnad.

Lars-Göran Pettersson, Nässjö