”Lärarsituationen är katastrofal”

Louise Westerberg och Louise Ankarcrona från Viktor Rydbergs skolor antyder i en debattartikel i Ny Teknik en motsättning mellan höga resultat på PISA och innovativt klimat i ett land. De använder Sveriges höga position på Global Innovation Index (GII) som en sorts motpol till PISA. Jag skulle vilja hävda att det är olyckligt.

GII är ett mått som mäter vitt skilda aspekter av ett samhälle; från vad man spenderar på utbildning, hur utbyggd IT-infrastrukturen är till hur många långfilmer som produceras. Man skulle kunna säga att GII mäter vad skolan producerade för medborgare och vilket samhälle de skapade.

Det är ingen tvekan om att vi är ett land där utbildning, uppfinningsrikedom och stark ingenjörstradition har varit en avgörande styrka vid sidan av våra naturtillgångar och som har gett oss relativ framgång i världen.

Vi hade också fram till början av 1990-talet ett av världens bästa och mest likvärdiga skolsystem. Men i snart sagt alla internationella mätningar sedan dess (med två undantag engelska och digital förståelse) sjunker våra elevers resultat. Det här gäller inte bara PISA utan också PIRLS (läsförståelse) TIMSS (matematik och naturvetenskap) och PIAAC (”PISA för vuxna”).

Det är viktigt att veta att PISA inte är ett skolkunskapstest utan handlar om att förstå och hantera komplexa problemställningar. För att få höga resultat måste man visa på kunskaper och kreativitet och analysförmåga. Sverige utmärker sig genom att vara det land som sjunker snabbast och i alla tre områdena med en tydlig trend att det är de lågpresterande som sjunker mest. I dag är det till exempel 25 procent av svenska pojkar som inte kan förstå en dagstidningstext enligt PISA. Det här är en grupp som kommer att stå utanför den framtida arbetsmarknaden och kosta samhället stora summor.

Det är inte så enkelt att det bara handlar om lärarkompetens även om det är en viktig faktor. Situationen inom till exempel matematik, fysik, kemi och teknik är katastrofal. Bara hälften av de som undervisar i fysik på högstadiet har någon fysikutbildning och 350 NO-lärare går i pension men det utbildas färre än 30. Ungefär 40 procent av den matematikundervisning som pågår i svenska skolor leds av lärare utan varken matematikutbildning eller utbildning i hur man undervisar i matematik.

Men detta är bara ett tecken på en misshushållning med skolan där 1990-talets reformer gav oss en decentraliserad, marknadifierad, målstyrd skola där synen på kunskap och läraryrket devalverades och eleverna har blivit handelsvaror på en kvasi-marknad. I den skolan är det de svagaste som tar stryk. Det är de som inte klarar pedagogiken och det är deras skolor som får mindre resurser på grund av skolpengssystemet.

Från att ha varit ett föregångsland vad gäller likvärdighet har Sverige nu blivit ett exempel som man lyfter utomlands när man vill beskriva ett marknadsexperiment som gått fel.

Den finske forskaren Pasi Sahlberg summerar PISA med: ”Skolval förbättrar inte prestanda i utbildningssystemet. Skolval och konkurrens mellan skolor är däremot relaterade till en högre grad av segregation i utbildningssystemet ” och ”Alla framgångsrika skolsystem har ett starkt engagemang för att upprätthålla sina offentliga skolor...”

Det vi behöver göra och som PISA visar är: Stabil och rättvis nationell fördelning av resurser till skolor. Mindre av extern kontroll men mer av internt utvecklingsarbete och återställ läraryrkets status genom arbetstidsregler och rejäla lönehöjningar. Det är en punkt OECD är väldigt tydlig på: Bra skolsystem betalar bra till sina lärare. Varför? För då rekryterar man rätt personer till yrket

För vissa strategiskt viktiga ämnen som matematik, naturvetenskap, teknik och moderna språk behöver staten nu gå in och ge en tydlig signal till unga människor att vi vill ha lärare i de ämnena. Det skulle kunna innebära betald utbildning och garanterat jobb. Den typen av kraftfulla åtgärder behövs för att få svensk skola på fötter. Om nu Sverige är så bra på innovation och samarbete så borde vi väl kunna lösa den här skolkrisen, eller?

För övrigt anser jag att det behövs en opolitisk skolkommission som utan skygglappar får uppdraget att se över den svenska skolan.

Per Kornhall, författare till boken Barnexperimentet - svensk skola i fritt fall.