Lagring av förnyelsebar energi inte nödvändig

Förnyelsebar energi och högspänd likström ska inom 15 år kunna minska utsläppen av växthusgaser i USA med omkring 80 procent utan någon ökning av elpriset.

Det sägs i en studie från University of Colorado som publicerats i Nature Climate Change och refereras i ett pressmeddelande från universitetet.

Ett stort problem med sol- och vindkraft är att det behövs reservkraft när det är mörkt eller vindstilla. Den kommer ofta från fossileldade kraftverk då det är problem med att bygga dyra anläggningar för energilagring i exempelvis batterier eller smält salt.

I sin rapport skriver forskarna att meteorologiska data visar att det alltid blåser tillräckligt någonstans i USA och om det är molnigt på en plats finns andra ställen där solen skiner.

Förslaget är då att det byggs upp regionala kraftnät som knyter ihop energianläggningarna och att dessa sedan binds samman till ett nationellt nät som distribuerar energin till de platser där behovet vid en viss tidpunkt finns. Då det handlar om långa sträckningar faller valet på högspänd likström, HVDC, då den erbjuder lägre överföringsförluster än växelström.

I sin studie har forskarna undersökt olika scenarier med varierande priser på såväl den förnybara energin som för fossila bränslen.

I ett av dessa har priset för förnyelsebar energi blivit högre än vad experter idag förutsäger. Då blir utsläppen av koldioxid 33 procent lägre 2030 jämfört med 1990 samtidigt som elpriset blir motsvarande 74 öre/kWh.

Om priset för förnyelsebar energi istället sjunker och naturgasen blir dyrare, vilket är det förväntade utfallet, minskas utsläppen med 78 procent jämfört med 1990 och elpriset blir då motsvarande 85 öre/kWh vilket kan jämföras med elpriset 2012 som var 80 öre/kWh.