KTH-rektorn: ”Vi behöver en rättssäker ordning”

På onsdagen presenterades en statlig utredning om en ny ordning för att hantera misstankar om forskningsfusk – oredlighet i forskning, som begreppet är. Ett bärande förslag är att flytta ansvaret för att utreda forskningsfusk från universitet och högskolor till en ny myndighet, kallad Oredlighetsnämnden.

Sigbritt Karlsson, rektor på Kungliga Tekniska högskolan, tycker att en egen myndighet kan ge en mer enhetlig och rättssäker process än i dag.

– Det som är bra med en myndighet är att man kan utveckla kunskap och kompetens där. Vi måste ha en process som är rättssäker för alla, både de som anmäls och de som anmäler. I dag är det inte riktigt så, säger hon.

Vad finns det för nackdelar med att universitet och högskolor hanterar de här frågorna själva i dag?

– Det som talar emot är att vi alla är kolleger, mer eller mindre, och att det finns risk för både positiva och negativa jäv, säger Sigbritt Karlsson.

Läs mer:

Vad kan det finnas för nackdelar med att lärosäten förlorar det här ansvaret?

– Möjligen att när vi gör utredningar internt har vi mer kännedom om kulturen, miljön och arbetsbelastningen som finns kring en forskare. De här mjuka värdena är svåra att skicka iväg till en annan myndighet.

Sigbritt Karlsson är positiv till förslaget i utredningen om en lagfäst definition av vad oredlighet i forskning är. Utredningen föreslår också att Vetenskapsrådet ska ta fram en uppförandekod för forskningen.

– I dag är det inte helt klart vad som är fusk. I den akademiska debatten är det ibland en omogen diskussion, med anklagelser mot varandra. Vi behöver ha mycket samtal kring de här frågorna, och en gemensam värdegrund, säger Sigbritt Karlsson.